Puh

Jag undrar verkligen hur den här dagen kommer sluta med den traumatiska början den fick...
Satt uppe ganska länge igår och försökte läsa till tentan vi har haft idag... Läkemedelsnamnen surrade i huvudet på mig och tankarna blev bara trögare och trögare så tillslut gav jag upp.

Ebba kom in i natt och ställde bredvid min säng men jag ignorerade och sparkade istället upp Jörgen. Hade hörselpropp i men hörde iallafall att hon sa att hon hade så ont i örat att hon inte kunde sova...

Jag vaknade reltivt pigg men nervös idag och packade mina saker och väckte Andrea. Jörgen sa igår att han absolut inte kunde vara hemma med Ebba och eftersom jag full av frustration och ilska fick massor av energi så ringde jag till hans bror som sa ja direkt. Helt sjukt att jag ska behöva lösa precis allt.
Thorbjörn kom vid halv sju och då hade jag klätt färdigt Andrea och väckt Ebba och gosat med henne en stund.

Åkte ner till stationen och satte mig på ersättningsbussen (de bygger om tågspåret) men fick byta till en annan buss som åkte direkt till Jönköping utan att stanna någonstans och det passade ju bra eftersom jag skulle skriva tenta och inte ville komma försent.

Halvvägs till Jönköping smäller det till rejält och börjar ryka in i bussen. Punktering på ett däck, satan va rädd jag blev. Samlade mig en smula och klev av bussen, med fel ben först så knät hoppade ur led och jag blev yr och mådde illa men det gick över snabbt. Det stannar ju inte ur led så man måste slå det till rätta igen utan hoppar ur och hoppar tillbaka, men det gör ju ont ändå...

Började bli nervös för att ändå inte hinna till skolan så tillslut ringde jag en kompis som bor i Skillingaryd som fick tio minuter på sig att hämta mig. Han fixade det galant och jag är mycket tacksam, var i skolan i god tid innan tentan började...

Så nu sitter jag här, tentan är avklarad, har jag inte godkänt så är det iallafall inte långt ifrån... Men nära skjuter ingen hare tyvärr... Ja, vi får se hur det går. Ska försöka att inte tänka på det för mycket.

När mina klassmates är klara är det meningen att vi ska gå till piren och äta men Annika och Co är snart på väg in till stan så jag funderar på att hänga med de hem. Ska ju ändå till henne idag för att göra mig vacker och sedan forslas till Vrigstad för förfest och en helkväll med Red Bull-Vodka och Seghalla... Vore ju skönt att få vila lite innan, därav ingen lunch på piren, kanske...

Så ha en trevlig helg nu!!! Jag själv ska ta två fria dagar innan det är dags att börja plugga till paton och på måndag börjar jag dessutom jobba heltid på Skatteverket...
Är det någon som tycker jag verkar vara en busy själ??? Skenet bedrar ibland...

Saaaaktaaa neeeer....

Livet är ju härligt!!! Samtidigt som det är frustrerande och man (jag) gör saker som är så fel...
Jag tänker alldeles för mycket, är alldeles för spontan och hetsig och jag vet inte riktigt hur jag ska jobba med de symtomen...
Kanske måste jag acceptera att det är sån jag är helt enkelt, men dämpa mig lite, tänka efter först...

Imorgon är det maratonplugg som gäller! Det måste gå bra den här gången!

Utmaning

Har fått en utmaning av min nya bloggkompis Camilla!

Tre jobb jag har haft: Sömmerska Njudex, Butiksbiträde OK/Q8 Västberga, Registrerare Skatteverket

Tre platser jag har bott på: Skogen utanför Ramsele, Vaggeryd, Stockholm

Tre saker jag gillar att se på TV: Grey´s Anatomy, Vänner, Bones

Tre favoriträtter: Risgrynsgröt, smörgåstårta, lax

Tre platser där jag helst skulle vilja vara just nu: I min nya lägenhet, i hans armar, i min säng *gäsp*

Tre personer som jag hoppas kommer att anta denna utmaning: Lissandra, Emma och Sara

Ebba sjunger!!!

Jag måste verkligen lära mig komma ihåg att vända på telefonen när jag filmar. Blir så arg när jag kommer på det sen och ögonblicket aldrig kommer mer...

Festade igår, trött idag och längtar bara till sängen...

Min kopp har kommit!!!

Min bästaste vän har provat en menskopp... Jag som har så himla svårt att sova på nätterna när jag inte kan vara naken, som tycker det är kladdigt, jobbigt och som alltid glömmer bort att jag har mens en gång i månaden och aldrig är förberedd på att den kommer, blev eld och lågor att pröva den här saken!!! Jag satte mig direkt vid datorn och beställde en för att den skulle hinna komma innan det var dags för nästa mens...
Idag kom den! Två dagar efter att jag gjort min beställning! Sånt gillar jag...

Så för en gångs skull längtar jag nästan till mensen!

Dessutom fick jag kläder som jag har beställt idag fast det stod att de skulle levereras i maj. 4 klänningar var hade jag beställt till flickorna, vilket jag hade glömt bort. De ska väl räcka i sommar hoppas jag.

Nu är det fredag, jag dricker faktiskt en öl, vi har precis satt oss i soffan med barnen och ska avnjuta en film med lite chips och ostbågar!

Wakeupcall???

Japp, idag var jag på samtal hos kirurgen... Fick väga och mäta mig och ta ett midjemått. Sen tog hon även ett blodtryck 140/90!!! Jag fick en chock! Inte ens när jag låg på BB, 137 kg tung med en bebis i magen hade jag så högt tryck (110/70 låg det på då). Sist jag tog trycket i januari så var det 120/80...

Läkaren kom in och det var 20 snabba frågor kan jag säga. Jag fick godkänt för op men det är ett års väntetid. De gör 8-10 operationer i månaden och 100 stycken står i kö... Sen när han var klar fick jag fylla i en hälsodeklaration.

Det var 5 olika svarsalternativ som instämmer helt och instämmer inte alls och allt däremellan.

Har du känslomässigt svårt att gå och handla pga av din vikt?
Har du problem om du ska gå 100 meter?
Har du svårt för att visa dig på offentliga badplatser? osv....

Jag satt och småskrattade när jag skulle fylla i.

Jag har inga problem att gå 100 meter, jag har inga problem att gå 5 km, problemet för mig är att ta mig i kragen och göra det...

Jag har inga som helst problem att visa mig i baddräkt i simhallen, jag har inga problem med att gå på fest, jag får inte ångest av att gå och handla, jag har inga problem med att gå i skolan eller sköta mitt jobb....

Jag kom underfund med (vilket jag egentligen redan visste) att jag är lat och omotiverad men frisk som en nörkärna för övrigt. I stora drag iallafall....

Ja, ja, nu står jag i kö iallafall. Om jag inte lyckats på egen hand om ett år så behöver jag ju iallafall inte börja om från början...

Jag har fått en lägenhet!!!!

Blev så lycklig när jag öppnade mailet att jag började gråta...
Har varit uppe och skrivit kontrakt nu så den är min from 090701...
Då hinner vi förbereda barnen, oss själva och fixa alla praktiska saker runtomkring!

"Jag ska kladda ner dig, din jävel..."

För många år sedan tjafsade jag med en av mina bröder. Jag stod upp med en tallrik fil i handen och han satt ner i soffan... Tjafset bestod av:

- Jo!
- Nej!
- Jo!
- Nej! osv, osv......

Efter en stund av detta givande samtal så slängde jag filen i ansiktet på honom. Det hamnade förutom där det var ämnat i soffan och på gardinerna...

Två veckor efter att händelsen inträffade fick jag själv plocka ner gardinerna och tvätta de, mamma vägrade....

I en veckas tid nu har Andrea fastnat i sina skrik, ledsna, ibland hickande och ganska högljudda sådana... Vis av erfarenhet av mina egna mindre syskon som har betett sig på samma sätt så har jag lärt mig att stänga av, att inte lyssna. För inget man säger hjälper och ju mer man säger till de att vara tysta ju mer skriker de.
Så igårkväll när vi hade lagt oss så vaknade Andrea och var just på det humöret att det inte gick att prata med henne och hon vägrade säga vad hon behövde hjälp med eller om hon hade ont någonstans...
Jörgen kom in och började diskutera med henne, vilket är meningslöst, men han vägrar lyssna på vad jag säger så jag satte mig på sängen och bara väntade... Tillslut satte han henne på toan och gick ner, hon fortsatte skrika och jag gick efter honom och sa att det är ju konstigt att han får säga åt mig att vara tyst men jag får inte säga åt honom... Han kunde inte erkänna att han hade sagt det till mig, det var jag som inbillade mig saker och det gick ju fan inte prata med mig....

Jag gick upp, Andrea satt på golvet inne på toaletten och grät. Jag lyfte upp henne, la henne i sängen, hon tystnade och sov resten av natten.

Jag sa till Jörgen att det enda han uppnår när han försöker diskutera med sina barn i de lägena är att de inte vill vara med pappa... Han svarade inte...

Så kom vi hem idag, Ebba var jätteledsen för jag hittade inte hennes sandaler, om de ens finns kvar här längre, och när jag föreslog att hon och jag skulle åka ner och köpa nya till henne så sa han bara nej, nej, nej....

Ebba gick upp på sitt rum och va jätteledsen och jag gick efter och la mig hos henne i sängen och vi pratade och kom tillslut fram till att hennes foppatofflor låg uppe på garderoben och att de borde passa. Jag fick ner de och allt blev bra!!! Ebba gick ner och skulle sätta på sig Andrea´s möss som låg på golvet men Andrea blev arg och slog av Ebbas glasögon, Ebba blev ledsen igen. Då kom Jörgen ut från toan och sa till Andrea att hon inte fick vara ute förrän han hade druckit upp sitt kaffe eftersom hon bara gjorde massa dumheter. Då började det igen... Andrea skrek och Jörgen diskuterade med henne, vilket såklart inte hjälpte... När hon var satt i sitt rum så sa jag till honom att han borde försöka stänga av när hon gör sådär, när man märker att det inte går att prata med de, att de har hakat upp sig så är det bättre att koppla bort och låta de lugna ner sig. Se kan man prata med de. Jag veeeeet att det fungerar...

Men jag var bara dum och han tyckte att jag istället skulle ge honom medhåll istället för att säga till honom... Men jag kan inte ge medhåll för något jag inte tror på!!!

Därav en tallrik fil... Hade varit så jävla skönt och jag hade fått lätta på frustrationen en stund... Men jag är vuxen och sysslar inte med sådant längre...

Dementering: "Jag sa till Jörgen att det enda han uppnår när han försöker diskutera med sina barn i de lägena är att de inte vill vara med pappa... Han svarade inte... " Jo, han svarade faktiskt... - Det är ju bara pga dig som de inte vill vara med mig, för det du säger och att du underminerar mig....
Idag har jag varit i skolan, en kort dag och vi tog tåget hem 12.20 vilket var ett stort misstag... Ingen mat i magen, fick huvudvärk och innan jag var hemma var jag ett vrak...
Åt iallafall och sen ringde jag Finnvedsbostäder och kollade hur läget var...
Efter ett relativt positivt gensvar så gick jag upp och la mig och däckade bort huvudvärken i en och en halv timme...
Jag hade L´s bil och åkte till apoteket och försökte fixa ny ögontejp till Ebba men de hade inte den sorten varken här eller inne i stan och upp till sjukhuset hann jag inte för J och barnen väntade på Willys med en full kundvagn...

Apladalen i lördags. Inte lätt att få fyra rastlösa, hungriga barn att titta in i kameran samtidigt...

När Ebba somnat i trappan igår...



Och den numera nästan som vanligt-tjejen imorse

Nu är det tv som gäller resten av kvällen... Kramar

Vem är du?

Som ni kanske har sett så har jag numera en räknare!!! Jag fick den i tisdags kväll och jag tycker den har tickat på ganska bra faktiskt. Jag vet inte vad som är normalt för en blogg (är ju ingen blondinbella precis) men det är roligt att det finns de som är lite intresserade av mitt liv här!!!

Så nu när jag är så deppig =(... så skulle jag bli glad om ni skrev en rad och berättade vilka ni är!!!

Åhhh...

Nej, fy f**n för livet just nu.
Andrea har haft feber sen i onsdags, feberfri idag men bara grinar hela tiden, ja, inte riktigt hela tiden för när vi var ute och cyklade innan och slängde skräp så var hon jätteglad, men för övrigt...

Jörgen satt och spelade när jag gick upp idag och sen fastnade jag på youtube och kollade en hel film där (The next Karate Kid), Jörgen fortsatte spela och tjejerna tittade på film... Jag kände att jag inte var någon bra föräldrer men kunde inte sluta titta... Och va fan, det är väl inte bara jag som är förälder i det här hushållet???

Ja, sen gjorde J mat och jag försökte trösta Andrea som satt i sin säng och bara grät, Ebba grät för att hon inte fick ha kortarmad tröja på sig för pappa och J gnällde och tjurade medans han lagade mat för att barnen bara var ledsna, otacksamma och bara skrek hela tiden...

När vi hade ätit gick jag och Andrea ut då, två bra timmar med skräpkastning, sopning och cykling. Ebba hade under tiden somnat i trappan för att hon var så sur, J sov på soffan...

Vi skulle åka och handla hade vi bestämt men jag satte på en film när vi kom in så Ebba fick vakna lite innan vi drog. Då passade J på att sätta sig och spela igen... Andrea somnade på soffan och tillslut sa jag att jag skulle åka och handla... Jag tog med mig Ebba och vi fick lite fristad hemma hos L en stund med äckligt god kolakaka som jag fick ont i huvudet av (mycket socker=)...

Sen åkte vi till Ica, när jag skulle betala så räckte inte pengarna så jag fick ta bort en sak och sen åkte vi hem... J satt fortfarande och spelade, Andrea satt och grät på toaletten och Ebba ville ut och leka med de andra barnen. Det fick hon. Satt i soffan en stund, försökte trösta Andrea men hon ville inte ha någon hjälp, ville bara vara ledsen. Jag suckade tungt och gick in och började diska. J sa imorse att han skulle göra det men eftersom han var tvungen att spela och nu är iväg och byter däck och sen måste han säkert spela igen, så jag ställde mig med disken ändå... Det tog ungefär en timme, fick använda båda diskställen och ändå fick jag lägga en handduk bredvid för att det inte fick plats.

Jag har sagt till mig själv att inte gnälla, att inte försöka bry mig, eftersom jag ändå ska flytta... Men när faan blir det då??? Får jag inte den här lägenheten jag sökt så kommer jag säkerligen INTE att dö men kommer nog vilja det en stund iallafall...

Ja, den här dagen är inte slut ännu även att Andrea just nu är gråtfri och Ebba är med J och byter däck...

Blääääää....

Funderar på att joina henne....

Det är tröttsamt att vara hemma och titta på tv....

Titt

Jag ringde till Finnvedsbostäder och ville titta på lägenheten. Den står tom så det är de som visar den.
Kvinnan sa att jag var tvungen att åka upp dit och hämta en nyckel. Jag sa att jag inte kunde det eftersom jag är hemma med sjukt barn och imorgon ska jag till skolan hela dagen.
Hon sa att det enda var att jag kom upp och hämtade en nyckel och ha den över helgen.
Jag förstår inte riktigt... De kan inte skicka ner en vaktmästare eller nåt för att visa lägenheten men om jag tar mig dit själv så kan jag få ha en nyckel en hel helg???
Jag klädde på Andrea och gick ut och bort till tvättstugan där Finnvedskillarna brukar hålla till. Och det gjorde de i dag oxå! Jag frågade om de kunde visa mig lägenheten men de hade ingen huvudnyckel... De tyckte det var dåligt att ingen kunde komma så för tio minuter sen ringde det på dörren och killarna kom med en nyckel!!!

Så nu har Andrea och jag varit uppe och tittat och i min fantasi så har jag redan målat och möblerat lägenheten!!!!

Vi har ju inte sagt något till barnen ännu men jag frågade Andrea lite försiktigt nu vilket rum hon ville bo i... Svaret var:
- INGET!!!!!!

Ja, ja. Man kan väl inte begära att hon ska förstå vad jag menar egentligen...

Så nu när jag har sett den så hoppas jag ännu mer!!!

Födelsedag

Ja, så kan jag nu tillgodoräkna mig min 31a födelsedag som snart är slut...
Det har varit en bra dag. Bra föreläsning i skolan, blev bjuden på lunch av mina kära klasskompisar (och det kan behövas för jag är enormt fattig just nu) och en lugn harmonisk fika med glass med mamma, pappa och Dave...

När jag hämtade på dagis idag sa fröken att Andrea har gnidit och kliat sig i ögonen hela dagen, hon har sagt att det gör ont, de har baddat, tvättat glasögon och tröstat men hon var ändå väldigt, väldigt liten och känslig när jag tog med henne hem. Somnade i min famn när vi satt ute, bröt ihop totalt när vi väckte henne 20 minuter senare men sken upp och blev Andrea igen när mormor och morfar kom...

Imorgon ska jag ringa till vårdcentralen och fråga om vi kan komma dit. Hela släkten på hennes pappas sida har ju pollenallergi och alla andra möjliga allergier oxå för den delen så det vore väl inte jättekonstigt om det är pollen hon har.

Ledsamt verkligen men jag vet att vi har varit väldigt förskonade från problem med barnen. Det största "problemet" har ju varit glasögonen då.... Sjuka är de sällan annars.

Imorgon ska jag kolla på en lägenhet igen! Håll tummarna....igen!!! Får jag den så blir jag ensamstående mamma efter midsommar. Blandade känslor såklart men det bara måste göras.

Men nu vet jag att han iallafall förstår vad som kommer hända, vilket jag inte kände innan.
Jag kysste honom igår, för jag ville det, och han sa: Ena dan är man inte vatten värd och nästa får man inte luft...
Jag svarade: Ja, men bara för att jag inte kan leva ihop med dig så betyder ju inte det att jag inte vill ha din kropp...

Vi skrattade tillsammans då och det kändes bra. För behovet av närhet och kramar kommer jag nog alltid att ha...

Nu är det snart läggdags och imorgon väntar plugg blandat med sjukt barn som troligtvis kommer ha jättemycket energi att ödsla på sin mamma!!!

Finaste påsken på många år!!!


Igår tog jag med mig Ebba till Vaggeryd för att agera privatchaufför åt Annika och Henrik som skulle förlusta sig på ett 30-årskalas i Sävsjö.

När vi hade lämnat de i Sävsjö så åkte vi ut till mamma. Sara, Alva, Adam och Sofia kom i torsdags natt och Emanuel och Simon var oxå där.

Ebba och Sofia blev såklart som ler och långhalm på en gång.
Alva ville inte kramas med Simon men hon var glad ändå!!!Medans Sara vilade en stund så gick vi andra på en liten promenad. Alva på Simon, Ebba på Dave och Sofia på Adam.Mammas sjö i solnedgången sedd från bryggan.Ebba
När klockan började närma sig tio så frågade Sofia om Ebba fick sova över och det fick hon!

Tre lyckliga barn somnade sedan inom fem minuter.
Sen satt jag, mamma, Dave, Adam och Sara i köket och samtalade. Det var väldigt roligt men tiden gick fort och när klockan blev tolv så skulle alla gå och lägga sig och jag åkte in till Sävsjö för att se om mina kära vänner var sugna på att åka hem. Det var de INTE....

Så jag tog en liten vilopaus på Henriks bröst.

Ständigt pågående konferens i omklädningsrummet fast deltagarna byttes ut med jämna mellanrum.

Henrik

Kvart i fyra imorse var jag hemma och var rejält mör då. Sov till nio, gick upp och tog det lugnt en stund och sen gjorde jag iordning mig och Andrea och så satte vi oss i bilen och åkte återigen till mamma. Strax efter att jag kom dit kom oxå Emma och barnen och de lekte, lekte och lekte....

Tog en bild på sjön i dagsljus...

De som är lite mer aktiva i sina kroppar spelade fotboll på betet...
Och Andrea tog igen sig i hänggungan...
Sen tog vi en promenad till bryggan igen och plaskade i vattnet.
Emma, Linus och min lilla rufstjej.
Dagen hos mormor avslutades med försäljning av vatten i olika glasburkar och flaskor. En rolig men ganska blöt lek...

Ebba

Andrea och Sofia

Strax före sex var vi hemma i Vaggeryd och jag trodde flickorna skulle vara sega och trötta men inte... En timme till på gården blev det innan de fick gå in och äta och sen bums i säng. Men sen somnade de riktigt fort.

Jag kommer inte riktigt överens med bloggen nu när jag skulle ha så många bilder i samma inlägg men den blå texten ska iallafall stå för den härliga himlen vi har haft hela dagen...

Påsktjejer

Påskfest på dagis idag som sagt och igårkväll låg jag och funderade på hur jag skulle klä ut de nu när jag inte längre har nån favvogranne kvar som man kan låna accessoarer av...
Tillslut kom jag fram till att jag skulle klippa i ett gammalt lakan som jag ändå inte använder längre...
Så tillslut blev det då både huckle och förkläde och tjejerna var nöjda.
Bilderna ser dock inte lika intelligenta ut eftersom de är mitt inne i morgonens barnprogram och inte ville bli störda...

Mysko

När jag bodde i Vaggeryd i huset kom det en kille till oss nästan varje dag. Han var 13 -14 år kanske och inte riktigt som han skulle. Inget allvarligt men svårt att koncentrera sig, förstod inte riktigt det där med finkänslighet osv... Han hittade mig på fejjan och vi har pratat lite.
Igår ringde han och jag hörde direkt att han var onykter.
Han har precis blivit permitterad från sitt jobb, tjejen han har haft hör aldrig av sig och allt är just nu ganska jobbigt för honom.
På nåt vis hade han kommit in på hennes Lunarstorm och sett att hon skrivit till en annan kille att hon älskade honom, lagt upp lättklädda bilder på den här killen osv.
När han hade ringt upp henne och hon tillslut efter fyra veckor hade svarat sa hon att hon bara hade skrivit sådär för att göra honom svartsjuk när de hade bråkat.
Han berättade massa andra saker som hade hänt mellan de.

Jag försökte vara pedagogisk, säga till honom att han mår bättre utan henne, att han förtjänar mycket bättre. Men hela tiden sa han att han ville ju ha henne. Och jag kontrade med att varför vill du ha någon som du aldrig träffar, någon som aldrig svarar på dina sms eller när du ringer?
Men hon säger ju att hon tycker om mig, svarar han då.
Och jag fortsatte med att han inte ska vara tillsammans med någon bara för den sakens skull osv.

Men han gav sig inte. Tillslut blev jag riktigt arg och sa till honom att de inte ens va tillsammans eftersom de aldrig träffades och aldrig pratade med varandra. Anledningen till att det inte "tagit slut" så han förstår det är att hon inte vågar säga det till honom.

Jag undrar vad det är för tjej egentligen, man skulle kunna tro att hon är 14 år men i verkligheten är hon 21 och har en dotter på 1½...

Nej, efter en timmes samtal, där jag faktiskt tillslut förstod att jag inte kommit nån vart med all pedagogik så gav jag upp och sa att vi fick prata en annan dag. Gissa vad killen säger???

- Får jag fråga en sak?
- Ja.
- Vem är du???

Han frågade så försiktigt så jag faktiskt förstod att han inte hade en aning....

Stackars kille behöver verkligen hjälp och när det gäller tjejen så blir jag orolig för barnet...

Ja, ja... Nu ska jag lämna mina påskkärringar på dagis!!! Ha en bra dag!

Mini-Lisa i skolan!

Igår tog jag med mig Ebba till skolan! Hon var jätteduktig och vi hade en mysig dag tillsammans.
På tåget på väg in till Jönköping ville hon rita. Jag hade lagt i tuschpennor och målarbok i hennes ryggsäck.
När vi satt på föreläsningen så ville hon rita igen...
Jag hade sagt att man skulle vara så tyst som möjligt på en föreläsning och det var hon oxå. Viskade lite till mig ibland, frågade bla varför jag skrev samma saker som fröken gjorde och visade att hon minsann oxå kunde rita en pil, precis som jag och fröken gjorde.
Efter en stund var hon hungrig och ganska passande fick vi rast då.

När föreläsningen hade hållt på 45 minuter till så var hon hungrig igen... Då började hon oxå bli lite rastlös och åmade sig lite på stolen, men föreläsningen tog slut och fröken frågade om någon hade några frågor.
Ebba räckte upp handen då och alla 50 elever vände sig om och tittade på henne så hon blev jätteblyg och vågade inget säga alls. Men hon viskade till mig att hon ville fråga när man fick mat. Gullunge!!!

Ja, så gick vi ner i källaren och värmde maten och när hon hade ätit upp den fick hon en pannkaka av en tjej i andra klassen.
Sen satt vi uppe i lobbyn en timme eller något och pratade kurser medans Ebba sjöng för oss och verkligen njöt av att få så mycket uppmärksamhet.
Vi gick sen mot stationen och köpte varsin glass som vi åt i hamnparken medans vi väntade på tåget som skulle ta oss hem igen.

Såklart ville hon rita igen när vi kom på tåget men efter en stund så fick hon lyssna på lite musik och somnade direkt och sov hela vägen till Värnamo...

Klockan 15 stegade vi in på dagis och hämtade lillasyster och sen var det en lugn em/kväll innan hon somnade med ett leende på läpparna efter sin första dag på högskolan!!!

Aj, aj, ont, ont

Jag är i skolan, har lektion men fick ett anfall av ägglossning, förstoppning eller något annat som gjorde att jag har suttit dubbelvikt en bra stund och kunde inte gå tillbaka till föreläsningen efter rasten. Det har släppt lite nu iallafall....

Festen i lördags som jag sett fram emot så mycket var totalt värdelös... Jag gick därifrån tillslut och en kompis kom och plockade upp mig och körde hem mig...

Söndagen var ju inte lika fin som lördagen så ut kom vi inte förrän på eftermiddagen och det var väl ungefär så lång tid jag behövde för att bli glad igen efter katastroffesten... Så då slängde vi skräp, sopade och barnen lekte...

Imorgon ska Ebba följa med mig till skolan. Jag lovade henne det redan i höstas men det har inte varit något bra tillfälle men nu tyckte jag det var dags. Hon är jätteglad för det och sa idag att hon skulle ta med sig sina läxor... Söta unge...
Ja, bloggtorkan har krypit in i alla leder och fack och totalt sugit ut lusten att skriva och uttrycka mig...
Det är ju vår och med våren kommer nya känslor, massa funderingar och en rastlös själ, iallafall hos mig.
Jag fick inte lägenheten jag hade sökt men hoppas på fler såklart.
Jörgen och jag glider längre och längre ifrån varandra och det känns väldigt konstigt. Men det gör dock mitt beslut mycket lättare och jag är verkligen laddad för att gå vidare nu.

Klockan är nu 06,33 piiip och Andrea sitter i soffan och tittar på Shrek, Ebba sover fortfarande och likaså Jörgen.

Ikväll ska jag på mc-fest utanför stan. Samma jag var på när mitt första knä hoppade ur led. Det ska bli jätteroligt!

Nästan helt säkert ska vi iallafall till Apladalen idag, det lovade jag flickorna igår...

Annars händer det inte så mycket, skolan är rolig och ännu roligare är det att jag tycker det är så roligt med läkemedelsmatten. Jag vet ju att jag gillade matte förr men trodde inte att det skulle vara riktigt så roligt som det faktiskt är... 1+1=3 Tjohooo!!!!