Vad vill han?

Det fanns en kille i mitt liv när jag träffade Jörgen... En kille som funnits där från och till enda sen jag gjorde slut med Samuel.

Först kunde vi prata om allt och det var han som talade om för mig hur fel mitt förhållande med Samuel va...

Han fick med lite list (inte så svårt men det tog en stund innan jag fattade varför han ville låna min telefon för att han inte hittade sin egna, han visste hela tiden vart hans fanns) tag i mitt telefonnummer och började skicka sms till mig...

Jag svarade och tyckte det var roligt, en liten fling med mycket antydningar...
Jag lämnade Samuel och ibland hördes vi av, jag och den här killen... Det tog ett tag av sms´ande och några träffar på fester innan vi hamnade i säng...

Han hade mycket åsikter om det mesta jag gjorde. Om min familj, om mina vänner osv... Åsikter jag tog illa vid mig av men jag blev kär, jag hoppades att han skulle ändra sig...

Vi var aldrig tillsammans och våra träffar va sporadiska. Han hade inget körkort i början så jag kom alltid hem till honom.

Det kunde ibland gå en månad, två eller tre innan han hörde av sig och jag hann sluta tänka på honom så mycket och levde mitt liv som den förvirrade själ jag var då... Men sen pep det till i telefonen och det kunde resultera i flera veckors hopp, glädje och förtvivlan.

Jag var väldigt osäker på honom och orsakerna va många.

En gång när han ville att jag skulle komma hem till honom och jag tillslut sa ja och åkte dit, så var han inte ens hemma... En annan gång ville han att jag skulle hämta honom i Nässjö, han hade tjatat hela kvällen (via sms, vi pratade väldigt sällan i telefonen) och tillslut på natten så gav jag mig, satte mig i bilen och åkte till Nässjö... Solen började gå upp, det var en underbar sommarmorgon, klockan var fyra och när jag kom fram och ringde för att säga det så svarade han inte...

Jag ringde några gånger men åkte tillslut hem...

Efter några timmars sömn så fick jag sms där han bad om ursäkt, han skrev att han hade somnat på soffan och inte hört att jag hade ringt...

Efter de två episoderna var jag alltid jättenervös att han inte skulle vara hemma eller stå på den platsen han hade lovat, men det hände aldrig igen...

Jag gjorde faan allt för den där killen och signalen på telen va igång dygnet runt för att jag inte skulle missa något.

Ja, det var ju inte bara han hela den här perioden innan jag träffade Jörgen, jag träffade andra, blev förtjust i andra men så fort han hörde av sig blev jag så svag...

Jag har egentligen inget bra svar på varför vår relation blev sådär... Jag var ju väldigt osäker på honom och handlade på mitt sätt vilket kanske gjorde honom ännu mer osäker på mig och så blev det bara en ond cirkel...

Jag sårade honom aldrig med flit, jag var inte beräknande vilket han verkade vara, men om han nu hade känslor för mig så kan det ju inte varit så kul för honom när min telefon ringde på natten när jag var hos honom och det var en kille jag träffat tidigare på kvällen eller några veckor tidigare.

Jag har aldrig sagt att jag var ordentlig eller vad man ska kalla det...

När jag hade varit ute på det hållet där han bor så var det alltid han jag ringde till när det var dags att sova... Han var aldrig nåt substitut för nån annan...

Jag har alltid varit ganska morgonpigg och det spelar inte så stor roll när jag går och lägger mig och han verkade vara av samma sort så när morgonen kom blev han oftast rastlös och hade helt plötsligt en massa han skulle göra. Ja, jag blev utskickad tills vi sågs nästa gång... Kändes ju verkligen sådär men det spelade ingen roll vad jag sa, det bara va så...

Det var några händelser som gör att jag faktiskt tror att han tyckte väldigt mycket om mig...

Bla när vi hamnade på samma fest en gång och sen åkte buss till ett dansställe och han satt bakom mig på bussen och höll om mig hela vägen... Det kändes många gånger som att han inte ville synas med mig men den här gången verkade han inte bry sig om det.
Den här kvällen fick jag oxå ett sms när jag va på dansgolvet där han skrev att han älskade mig...

På bussen hem höll han fortfarande om mig och den morgonen hade han faktiskt inte bråttom iväg, jag tror klockan hann bli ett innan jag självmant gav mig av...

En annan gång när jag hade varit ute och mitt batteri hade dött på telefonen och jag inte satte den i laddaren förrän jag vaknade på morgonen, så tog det inte många sekunder innan han ringde och frågade varför jag inte hade svarat, han slängde sig i bilen (han hade fått sitt körkort då) och åkte hem till mig. Under tiden vi pratade ramlade det in 10 sms som han skickat under natten när jag inte haft nåt batteri...

Ja, en del händelser då jag kände att jag kanske faktiskt betydde nåt mer än bara ett ligg...

Sista gången jag sov hos honom var den 20 mars 2004, jag va nere i Småland och hälsade på och han hämtade mig ute hos mamma. Tidigt morgonen efter på söndagen körde han ut mig till mamma igen för som vanligt så hade han nåt inplanerat...

Efter ett par timmar ute hos mamma ringde Jörgen och bjöd med mig på sin 25-årsfest och där börjar väl egentligen min och Jörgens historia även att vi hade träffats några gånger innan den där festen... Den 24e blev jag och Jörgen tillsammans och den 23e april tog jag ett grav-test som var positivt.

Ja, mitt avslut med E va att jag träffade Jörgen och blev gravid med honom.

Jörgen var en helt annan kille än E... Jörgen pratade med mig och vi hade roligt tillsammans.

Innan jag visste att jag var gravid så var jag nere i Småland över påsk och jag och Malin va ute och E va på samma ställe. Där fick han bekräftat att jag hade träffat någon men han kunde inte riktigt få in det och Malin sa åt honom flera gånger att han skulle ge sig, att det var försent...

I maj nån gång åkte jag ner till Småland igen med hyrbil, E och jag hamnade på samma fest och han och jag blev kvar ute när de andra gick in...
Vi pratade lite och han sa att nu hade jag äntligen fått som jag ville, nån som både älskade mig och pratade med mig...

Jag åkte till min lånelägenhet senare på natten efter att ha kört hem min syster och när jag kom dit så ringde han... Det är nog första gången som jag struntade i att svara, jag stängde av ljudet och han ringde ytterligare ett par gånger innan han gav sig för natten. Jag visste ju vad han ville, jag orkade verkligen inte diskutera med honom, jag hade gjort mitt val...

På morgonen när jag vaknade så ringde han igen och då svarade jag faktiskt. Han kom bort en runda och vi satt på trappan och pratade en stund. Det är sista gången jag hörde hans röst...

Jag såg honom en gång i augusti när vi var nere och badade med syrran... Då syntes det att jag var gravid... Vi satt ett par meter ifrån varandra på stranden men sa varken hej eller nåt annat. Däremot pratade jag med hans kompisar en del.

Ja, sen träffade han en tjej och jag hörde inget mer ifrån honom... Förrän i våras när han addade mig på facebook...

Han kommer nog alltid ha en liten plats i mitt hjärta. Jag vet att det säkert känns så just för att vi aldrig hade en vardag, vi fick heller aldrig ett riktigt avslut...

Jag undrar hela tiden vad det är han vill, för om jag känner honom rätt, så skulle han inte göra något utan baktanke, iallafall inte när det gäller mig.

Och sen om det är för att verkligen har förändrat sig eller om det är för att han vill se om jag faller lika lätt fortfarande, det vet jag inte och frågan är om jag ens vill veta det...

Ja, det här bloggandet kanske inte gör er klokare men jag får själv lite sammanhang i vad som hände då...

Satans äckliga kräk de där gulsvarta med gadd...

När vi åker ut till min mamma så tar jag nästan alltid med mig regnkläder till barnen. Inte när det är jättevarmt men annars.

För hos mormor finns en stor tunna med vatten.

Hos mormor finns jättemånga kastruller och annat kul som man kan ha vatten och annan gegga i.

Hos mormor finns det alltid något att göra och vad spelar det då för roll om man måste släpa med sig extra kläder och regnkläder när barnen är så lyckliga där?!!!

Den här gången hittade de varsitt skumgummibollsrack som de spelade gitarr med.

Och såklart blev det ju vattenlekar efter det.

Idag när vi kom från dagis så var vi ute.

Jag satt och läste medans de lekte med de andra barnen.

Tillslut insåg jag att alla barnen var inne på Jörgens framsida.

Han var på jobbet men tror inte han skulle gillat att det var 5 ungar där och lekte så jag gick dit och Ebba berättade att de hade gjort chokladbollar.

Ganska stora såna tycker jag...

Innan de började med sin baklek så cyklade de en stund men la ganska snabbt cyklarna framför mig och bänken jag satt vid.

Medans jag hjälpte Andrea att ta av hennes hjälm så kom det en geting. Den var både halvslö och ettrig och jag viftade bort den.

När tjejerna hade gått till gungorna så kom den tillbaka... Den flög rätt i ansiktet mot mig och samtidigt som jag försökte vifta bort den så vände jag mig om och skulle springa iväg.

Men där fick jag för vid mina fötter låg Andreas cykel och jag hade inte en chans att hålla mig uppe för jag var ju redan på språng.

Jag flööööög nästan två meter rätt in i en buske, jag slog mig rejält i ena axeln och glasögonen flög de me...

Jag tog mig upp så fort jag kunde och hoppades att ingen hade sitt min nesliga flykt.

Men aj, aj vad ont jag hade...

Medans jag borstade av mig jorden från rabatten så såg jag hur det äckliga aset hade satt sig på bänken där jag hade suttit.

Snabbt som attan tog jag min bok och slog ihjäl den.

Mer klarade jag inte av... Melina, ett av de lite äldre barnen fick komma och plocka bort den...

Ja, efter en sån pärs så tog det ju en stund innan jag kunde slappna av och ganska snart efter ville barnen gå in och sen har det gått bra resten av eftermiddagen...

Nu är det Idol igen men jag vet inte om jag är sådär jätteimponerad...
Den klart bästa säsongen för mig va när Amanda Jensen och Marie Picasso va med och det känns lite som att jag tappade sugen efter det...

Ha en trevlig kväll, imorgonbitti har jag tvättid med jääääättemycket tvätt!!!

Gooood Morgon!

Jag vet att det inte händer så mycket i den här bloggen nuförtiden men skrivtorka har väl alla ibland?

Igår åkte vi iallafall ut till min kära mamma... Vägen dit blev lång för vi åkte över Vaggeryd, hälsade på en kompis och sen hem till Annika och slog in ett paket och till sist hamnade vi hos mamma - 2½ timme efter att vi åkte hemifrån.

Daniel med familj kom ut och det var tårta och annat gott och jag drack tom lite kaffe!

Barnen lekte och tillslut så gjorde jag mig iordning och Dennis skjutsade in mig till Sävsjö.

Barnen tycker det är så roligt att vara hos mormor så de hade knappt tid att säga hej då till mig...

Dennis släppte av mig hos Sara, en gammal skolkompis som jag inte har träffat sen jag slutade nian men det var ju jättekul!!! Malin, Fredrik och Anki kom dit efter en stund och sen pratade vi, lysnade på Spotify och hade jättetrevligt.

Iväg på Mc-klubben Gallons årsfest?!!! Jättemycket folk man inte sett på länge och ni som känner mig vet att det är nåt av det roligaste jag vet!!!

Jag tror att jag hade pusskalas med absolut hela familjen Fasth, inkl. ingifta och det var extra trevligt att träffa de!!! Saknar de jättemycket!

Tillslut kom Dennis tillbaka, vi ville inte alls åka hem men tillslut så va han tvungen att köra hem M och F för F va jättetrött... Sen kom han tillbaka och hämtade mig och halv tre imorse stapplade jag in och la mig i Dave´s säng - min gamla säng som är precis lika skön nu som när Samuel byggde den till mig för 14 år sedan!!!

Pratade med Malin i telefon till tre och sen somnade jag.

Men ingen rast, ingen ro - klockan 6 imorse kom Ebba in och strax efter kom Andrea. Eller om det var tvärtom, jag kommer inte ihåg...

Känner mig inte så trött just nu men det kommer, jag lovar!!!

Vid tolv åker vi hemåt för sen är det kalas för Angelica som fyllde 3 år igår! Så nu är hon oxå stora tjejen!!!

Ikväll ska jag få massage, äntligen och sen kommer jag somna gott efter lite läsning i en bok jag lånat av Annika!!!

Ja, duger det för stunden=)???

Kraaaaamar

Fortfarande kall

Imorgon tar jag tåget till Vaggeryd och åker med Annika till Jönköping och skriver tenta. Usch, fy, bläää.... Men det ska gå bra även att jag när jag läser mest tänker på hur mycket jag ska läsa till nästa kurs... Men det är väl bara en ursäkt...

Sen sover jag hos de och så åker vi hit dan efter...

Har varit och handlat på City Gross idag - för tusen spänn!!!!!! Men nu borde maten räcka ett tag iallafall...

På fredag ska jag hämta mina tjejer, saknar de jättemycket...

Vi ska ha mys med taco, bad osv...

Vad???

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om...

Att jag för första gången på länge igår la mig och vilade på dagen, att det då ringde på dörren och jag bara inte pallade att öppna för jag tänkte att det var radiotjänst eller nån jobbig granne eller kanske Cornelia som vill leka med Ebba som inte är här... Det var Isak... Faan, faan, faan... Har ju inte träffat honom på hur länge som helst. Det värsta är att jag hade inte låst dörren och den vanliga Isak hade ringt på dörren och sen klivit in men han hade inte tänkt på det den här gången....

Eller att jag har slarvat bort power points på en föreläsning och tentan är på torsdag...

Eller att jag har varit på arbetsförmedlingen idag och lyckades att inte börja gråta...

Eller att jag tittade på Jörgen när jag var där nyss och skulle skriva ut papper och undrar om han överhuvudtaget har älskat mig det sista året...

Ja, vad ska man skriva om egentligen??

Nej, paus med Idol nu och sen fortsätta leta efter papprena som saknas...

Yeay!!!

Millan hade gjort ett test på sin blogg - Vilken typ av dildo är du?

Jag var bara tvungen att göra det jag me!!!

Mitt resultat blev LAYAspot

Du är en riktigt härlig prick! Vi på Passion Of Sweden gillar dig i alla fall skarpt. Du är pålitlig och man vet att man får valuta för sin tid om man spenderar den med dig. Om du inte håller med om det så är du antingen väldigt blygsam eller så känner du inte dig själv. Du är helt enkelt en sådan där som man vill tillbringa varje ledig timme med. Det skulle förmodligen vara varje människas dröm att efter en hård arbetsvecka få krypa ner i ett varmt bad tillsammans med dig och bara njuta.

Som vanligt när man gör såna där test så är frågorna eller snarar svaren ganska intetsägande. Man vill gärna ha några flera alternativ att välja på eller helst lägga till ett eget som de sen kan göra om till ett slags resultat. Det kanske vore en affärsidé???

Hjälper det att be?

Vaknade upp med tårar idag... Saknar barnen, fryser och är förtvivlad över situationen...
Hur faan ska det gå??
Jag har städat, pluggat och försökt att sluta gråta men det går inte.
Jag har varit över med lite udda strumpor till barnen... Har sorterat allt och de finns inte här så förhoppningsvis finns den andra parten hemma hos Jörgen...
Jag har gosat och diskuterat en massa saker med Andrea och myst lite ute på gården med Ebba innan jag gick in till mitt kylskåp till lägenhet...
Jag fryser verkligen hela tiden...

Jag vet att jag har satt mig i den här situationen delvis på egen hand... Men samtidigt så VET jag att det aldrig blivit såhär om jag och J hade haft en fungerande relation. Och det är ju inte bara mitt fel!??? För det är den som har stört och grumlat min koncentration, det är den som gjort att allt annat har blivit lidande...

Flytten och hösten skulle ge mig ny energi och vilja och det har den delvis gjort oxå, men när det svarta molnet som heter EKONOMI hänger tungt över mina axlar så blir det andra lidandes ändå...

Så är det ingen därute som kan hjälpa mig???

Jag får ingen A-kassa... för att jag är inskriven på högskolan... Jag får inget CSN... för att jag har ett studieuppehåll... Jag får inget försörjningsstöd... för jag är inskriven på högskolan... Det går runt, runt, runt och jag vet inte hur det här kommer sluta...

Bvc, underbaringar, lycka

En nästintill perfekt vecka med barnen är snart slut och imorgon är det dags att lämna över.
Vi har haft det så bra tillsammans och när de har somnat så har jag varit inne ett par tre gånger varje kväll och pussat på de.
Nästan varje natt har det kommit in ett barn och krypit upp i sängen, dock aldrig samma natt och jag tycker det är så mysigt!!! Jag känner att de är trygga med mig, att de mår bra!!!

Igår var vi på 3-årskontroll med Andrea... Sylvia frågade henne hur gammal hon var, om hon hade kompisar på gården och på dagis. De gick igenom en familj som hade stolar, bord, spis och toalett... Hon kunde namnet på allt men kom inte på vad spis hette. Efter en stunds hummande sa hon: Man lagar mat på den!

Hon fick sparka en boll och så kom frågan om hon sov gott på nätterna...

- Jag sover inte på natten...
- Nehej, vad gör du på natten då?
- Tar grejer...
- Vadå för grejer?
- Jag tar grejer i mammas låda...

Sen kom frågan om hon tycker om mat...

- Bara makaroner...
- Äter du inte köttbullar?
- Nej, makaroner.
- Köttfärssås då?
- Nej, bara makaroner.

Hon är bestämd min lilla tjej och har en väldigt livlig fantasi.
Häromdagen berättade hon för mig och Anna om vargen som var i skogen på dagis som nästan åt upp hennes pappa men att hon hade döddet den genom att slå den i huvudet med ett papper...

15 kg och 92 cm lång va hon iallafall och hon fick bästa betyg på talet och självständighet osv.
Sen frågade Sylvia hur långa jag och Jörgen var och genom att titta på hennes kurva, som låg perfekt men precis under medel, så trodde hon att hon skulle bli lika lång (kort) som jag (162.5 cm) när hon blir stor... Men jag vet inte jag. Jag var ju långt över strecket på längden ända tills jag började sexan då jag slutade växa på det hållet... Hoppas väl att hon bli några cm längre än mig iallafall...

Idag visade Ebba att hon var pappa upp i dagen iallafall... När vi kom till dagis och hon skulle parkera sin cykel så blev hon minst sagt upprörd när jag föreslog plats till henne.

- Jag vill inte ställa jämte en roooostig cykel fattar du väl!!! Den är ju jätterostig mamma!!!!

Ja, pappan parkerar inte sin bil bredvid äldre bilar med rost och bucklor osv... Han kör hellre runt runt på en parkering och hittar en annan plats...

Och igår när vi cyklade ner till stan och fick cykla bredvid en minibuss som hade parkerat på cykelvägen sa hon:

- Vilket jävla pucko!!!
- Vad sa du?
- Vilket jävla pucko som har parkerat sin bil där vi ska cykla!!!

Ja, nu är det bara en dag kvar med mina underbaringar innan Jörgen kommer och hämtar de efter jobbet imorgon...

Ode to my children

Idag var det tandläkarbesök för Andrea. Hämtade henne på dagis och Ebba ville oxå följa med.

Andrea hoppade upp i tandläkarstolen och gapade stort innan sköterskan hann säga hej nästan.

Hon svarade glatt på hur gammal hon var och det enda jag behövde svara på var frågorna om allergier och sånt.

Hon sa själv att hon dricker vatten när hon är törstig och att hon äter godis bara på lördagar.

När tandläkaren kom och skulle titta och räkna hennes tänder så berättade hon vad hon hade fått i födelsedagspresent, hon visade sina nya strumbyxor och att hon kunde göra akrobatiska övningar i stolen.

Allt gick jättebra och de var mycket nöjda med henne!

Ebba ville oxå sitta i stolen men jag sa att hon snart oxå skulle dit så hon nöjde sig med det.

De är så glada mina barn för det mesta.
Ett enkelt födelsedagskort kan de gå runt med i flera dagar för att sedan glömma bort och sen hitta det igen och ge ny glädje...

Idag satt Andrea i sin säng och mindes med ett stort leende när vi va nere hos Anna i lördags kväll och åt kvällsmat - O´boy och rostade mackor...

Och när Ebba la sig med sin filt som hon sov med hos Emma men inte natten till idag så sa hon: Mamma.... den luktar som hos Emma!!! Den luktar så gott!!!

De är så glada i mina vänner och pratar gärna om de och säger att de längtar efter de....

Och jag undrar... Är det tråkigt att vara med mamma så man hela tiden längtar efter alla andra? Eller är det min glädje över mina vänner och över små saker som smittar av sig på de?

Jag vill gärna tro att det är det sista. Att vi har det bra tillsammans jag och mina barn - och mina/våra vänner....

Inte varje dag men varannan kanske så tar vi en promenad på kvällen innan läggdags. Vi slänger sopor och de får välja vilket av de tre soprummen, som är på olika ställen, vi ska ta...
Det är mysigt, vi pratar och de springer runt och plockar blad från buskar och klättrar på stenarna som finns på gården, de busar med Homer och ibland springer de hem till Jörgen och säger godnatt.

Vi har ett harmoniskt liv - för det mesta...

Nu är det Idol och de sover som grisar (varför säger man så?). Andra kvällen i rad som de är problemfria att lägga... Kanske det hjälpte att Andrea fick sitta i stolen i söndags...

Godmorgon!!!

Det är kallt i min lägenhet och jag fryser mest hela tiden... Även att jag har strumpor på mig...

Har ju ingen sol alls förrän på kvällen på balkongen och nu är det ju inte ens ljust så länge...

Har lämnat de på dagis och för första gången så va Andrea ledsen när jag skulle gå... Jag hörde på henne att det var lite påhittat för ibland är det skönt att vara liten och ledsen men det var iallafall ingen rolig känsla...

Har sovit gott inatt utan att drömma om död och förintelse som jag har gjort den senaste veckan. Ebba kom in och la sig inatt och somnade om men när jag var uppe och kissade sen så hade hon legat och snurrat en stund. Jag sa till henne att somna om för det var ju natt men när jag tittade på klockan så var hon sex och då är det ju dags att gå upp. Typ iallafall... Jag satte på tv´n till henne och la mig igen tills Andrea vakna vid sju...

Mitt hem är rörigt, hallen ser ut som jag precis har flyttat hit, tvätten ligger på min säng och väntar på att bli inplockad... I köket livnär sig fruktflugorna på morotsskalen som ligger i slasken...
Men jag har inte tid, jag ska plugga. På torsdag nästa vecka har jag tenta och det finns inga omvägar, jag måste läsa!!!!

Ps. Jag väntar på ett samtal som är spännande, läskigt men framförallt en stoooor förändring i mitt liv...

I really love them so much right now

Nu har min älskade Andrea fyllt 3 år hela dagen!!!

I söndags hade vi ett litet kalas med Daniel,Marie, Isabell, Cornelia, Anna, hennes Cornelia och Angelica.

Det var korv, glass, kakor och högljutt!!!

Vid 15 kom Emma-mamman och hämtade oss och när vi kom till Vrigstad tog vi en promenad. Andrea och Linus åkte vagn och Ebba och Jesper cyklade.

Vi stannade på en lekplats i Vrigstad, lekplatsen där vi tog de första gungbilderna på Ebba när hon var liten (nostalgi)!

Andrea och Emma klättrade lite medans Ebba och jesper gick på berget.

Vi sov över men det tog tid att söva Andrea. Hon bråkade och busade och fick tillslut sitta i stolen tills hon bad om att få gå och sova. Sen gick det bra men de vaknade tidigt och jag hade sovit riktigt illa.

Jag sa till Andrea på kvällen när hon var som mest jobbig att hon inte skulle få sin present på morgonen som ju var tänkt... Hon frågade några ggr på morgonen men mamman höll sitt ord...

Inte förrän vi kom ut till mormor fick hon öppna.

Där stannade de medans jag hämtade Emma på jobbet och sen vilade jag.

Åkte ut och hämtade tjejerna som hade sett en överkörd groda när de gick med mormor till postlådan och små ormbebisar när de gick på betet med morfar...

Sen åkte vi hem och va hos Jörgen en sväng så hon fick firas lite av pappa oxå innan vi gick hem.

Hon har haft en bra dag och somnade lycklig.

Och som Ebba sa: Imorgon fyller jag före Andrea!!!

Min prinsessa

Somnat

Och min andra prinsessa

That´s me

Sovdags snart

Japp, nu är datorn räddad för den här gången och uppkopplingen fungerar lite snabbare så här kommer lite bilder.

Andrea och Andreas har kommit på ett nytt, roligt sätt att cykla på

Äntligen fick tjejerna varsin ansiktsmålning

Så fina!

Jag, Julia och Anna inne på Puss

En superglad Andrea på morgonen

Nu är jag trött...

Började min dag med ett varv i spåret. Sen gjorde jag mig iordning och fixade skjuts med Sara upp till en kompis som fixade spywareprogram på min dator.

Jag är inte trög, det är inte det, men jag vill inte att något ska bli fel, för helt uppenbart blir det så när jag försöker själv.

Jag har haft datorn i tre månader och den har redan kraschat en gång och har larmat om trojaner i två veckor nu...

Men nu hoppas jag det är fixat.

Sen gick jag från Andy ner till stan där jag tog bussen hem. Inte för att jag inte ville gå mer utan för att den tajmade så bra och jag kunde äntligen kolla mitt saldo på mitt värdekort och Ja, det räcker för en tenta fram och tillbaka den 24e...

När jag kom hem hann jag sitta i en halvtimme så kom Emma och barnen och plockade upp mig för en tur till Donken där vi satt och pratade om allt och ingenting i två timmar medans Jesper och Linus lekte som kungar i rutschkanorna.

Vi åkte hem, sprang på Jullan och sen till dagis för att låna mina härliga barn tills Jörgen kom hem från jobbet.

Andrea sa att jag är den bästa mamman i världen när jag kom. Men när hon såg Emma så blev jag snabbt utbytt för det är ju ganska kul att ha en Emma-mamma oxå!!!

Barnen lekte och tillslut kom Jörgen hem. Jag lånade hans dator och tittade på förra veckans avsnitt av True Blood, för det klarar inte min uppkoppling...

Sen hämtade jag pajen jag gjorde igår, sa godnatt till barnen och hem för ett avsnitt av Grey´s innan jag stack ner till Anna på min första syjunta.

Det blev några stygn på ett nygammalt broderi men fick repa upp för jag sydde en rad fel... Klarar inte det.

Vi tittade på Idol och snackade och sen var det ett nytt avsnitt av True Blood innan det var dags för hemgång och nu sitter jag här...

Nämnde jag att jag är lite trött?

Det har varit en skön dag i Värnamo.

Imorgon är det plugg, städ, handling inför fredagens välkomnande av barnen, tvättid och ska oxå försöka få in en promenad med min svägerska...

Jag gillar när det händer mycket men har svårt för att komma igång. Men idag lyckades jag!!!

Inga bilder - inga ord...

Meningen va att jag skulle lägga in en massa bilder här nu men bara detta kortet tog låååång tid att få fram så jag väntar med det istället.

Andrea har iallafall hittat en snigel....

Jag har fortfarande inte fått på mig kläder och klockan börjar närma sig elva... Jag är öm och trött i kroppen och håret står åt alla håll.

Jag jobbade igår. På mitt gamla jobb. Riktigt roligt men blött varmt och mycket att göra. Satte mig inte ner förrän passet va slut.

Idag står det plugg på schemat men viljan vill inte riktigt falla på plats. Jag måste komma på vad jag ska äta till lunch och framförallt - få på mig lite kläder...

Saknar mina barn grymt mycket idag och det är bara tisdag ännu...

Tomt

Igår va det fest!!!
Jag hade gjort två smörgåstårtor som va jättegoda! Vi åt inatt när vi kom hem och det som va kvar till frukost idag...

Efter tio nån gång åkte vi ner till Harrys och dansade. Inte sådär jättemycket folk men roligt ändå.

Jag cyklade hem från efterfesten hos Anna vid halv fem imorse. Har aldrig cyklat berusad förut och trodde väl inte att jag va det heller men jag touchade buskar hela vägen upp. Inte så att jag ramlade men det var ändå en otäck känsla att man inte hade full kontroll.

Somnade gott men vaknade efter 4 timmar såklart, som vanligt...
Vid elva cyklade jag ner till Anna för frukost och nu sitter jag här... Ska nog cykla hem snart så jag kan få sova lite till.

Barnen är hos Jörgen nu, jag saknar de...

Pucko pucko pucko...

För några veckor sedan när jag satt på balkongen så blev det ett jävla liv nedanför...

Två killar hade suttit halva dagen på gräsplanen man ser från min balkong och hetsat sin hund med en trasig fotboll och nu stod en tjej och skakade av rädsla för att hunden hade sprungit mot henne och hon börjat springa. Min granne stod på sin balkong och skrek till killen som hade hunden att han skulle hålla den i koppel, killen skrek tillbaka att tjejen inte skulle sprungit, att hunden älskar barn och bara ville leka...

Ja, de tjafsade en stund utanför och sen blev det lugnt.

Jag har inte sett killen sen dess förrän idag.
Ebba var ute och lekte, Andrea hade precis kommit in när han kom gåendes med sin hund lös. Hunden började springa mot någon, jag såg först inte vem det var, tjejen sprang in i vår trappuppgång och killen efter och fick tag i hunden. Tjejens mamma kom och killen sa, igen, att hon borde inte ha sprungit, att hunden älskar barn och att den bara är 6 månader.

Jag såg Ebba stod och tryckte inne i cykelstället, hon verkade inte vara särskilt upprörd men jag blev så satans förbannad. Jag har sett att hunden verkar snäll och lekfull men det spelar ju ingen roll. Om ett barn blir jagad av en pitbull, som i detta fallet, eller vilken annan hund som helst, så kan du ju bli rädda för livet för alla hundar och det är så onödigt.
När killen kom nedanför mig så sa jag till honom att om hunden jagar mina barn så skjuter jag hans hund.

Visst, kanske inte skulle uttryckt mig så egentligen men jag var så förbannad och att hota med polisen på såna killar, ja, det var faktiskt en sån kille, är bara meningslöst.

Han blev ju arg såklart och sa att jag fick gärna skjuta hans pappa men rör jag hans hund så...

Jag sa att jag inte tänker skjuta hans hund men att andra kan fixa sånt om han inte kan koppla den.

Han skrek till mig att han skulle hämta en pistol så att jag kunde skjuta hunden så skulle jag få se vad som hände då. Flera gånger skrek han så och kallade mig bla. fule jävel... Jag, ful=)???

Han gick iväg till sina kompisar och jag ropade in Ebba. Vill inte hon ska vara ute när ett sånt pucko är på våran gård.

När jag hade lugnat ner mig lite så ringde jag till polisen, jag kollade ut samtidigt men killen var borta.

Jag ville bara ringa och berätta så att det om det händer fler gånger, så har de redan fått min historia. Polisen sa att det fanns ju inte så mycket de kunde göra nu, jag vet varken vad killen heter eller vart han bor, inte heller va han kvar på gården... Men att om jag ser honom fler gånger så skulle jag ringa så skulle de skicka en bil direkt...

Jag blir så jävla sne... Jag gillar hundar, tycker själv att jag har ganska bra hand med djur... Men alla människor passar inte att ha hund.

Man kan inte skylla på att hunden bara är 6 månader, att det är därför den springer efter folk... Man måste ha den kopplad. Om en hundägare har 100% pli på sin hund så javisst men den här killen har uppenbarligen inte det. Och även om den är lekfull nu så kommer den ju inte fortsätta vara det. För människor som blir jagade och inte vet vad det är för hund blir ju rädda och tids nog så kommer den springa efter någon som inte springer utan ger en spark eller något istället... Och så kommer det inte dröja länge förrän det är en aggressiv hund istället. Och så händer det något och så blir den avlivad tillslut.
Nu hör man ju mest såna historier om just pitbullhundar men vilken hund som helst kan ju bli sån oxå...

Varför är det mest puckon som skaffar såna hundar???

Jag berättade för Jörgen när han ringde innan och han blev skitförbannad såklart...

Nu ikväll har vi varit nere hos Anna. Jag har gjort smörgåstårtor till hennes fest som är imorgon, ska bli såååå roligt, och barnen har lekt, tittat på tv och ätit glass.

Ebba tyckte allt var mysigt, maten vi fick var så god, mörkret som föll utanför var mysigt, sällskapet var mysigt, ja allt!!!! När vi cyklade hem sen så va det oxå mysigt men att cykla i mörkret var oxå coolt!!!
Hon visste att alla hennes kompisar sov då och att alla vuxna oxå sov, det var bara vi uppe och så Anna då som vi precis hade åkt ifrån... (klockan var 20.30 men jag sa ingenting för hon kände sig verkligen så stor)...
När vi kom hem så borstade vi tänderna och de la sig och somnade bums. Det tog inte många minuter det. Såna läggningar vill jag ha varje kväll!!!

Imorgon efter frukost ska jag lämna barnen hos Jörgen. Det har varit en lång vecka...

Rastlös...

Ute regnar det, mamman är rastlös och barnen är rastlösa... Tiden går såååå sakta!!!

Jag älskar att vara med mina barn, att ha de omkring mig men nuförtiden längtar jag mest efter fest.

För det har varit mycket festande på sistone... Och på lördag är det fest igen!

Imorgon är det oxå fest men den kan jag inte gå på för jag har barnen här till lördag morgon...

Ja, min själ är helt enkelt rastlös...

Ebba då rå...

Eftersom det varken hjälper att skälla eller prata med Andrea just nu så införde jag igår "tre-minuter-på-stolen"regeln.
Jag varnar henne en gång och sen blir det hennes stol mitt på golvet i köket...

Två gånger fick hon sitta där igårkväll. Ebba fick oxå sitta en gång och oj, oj va hon var förkrossad. Hon kunde ju inte förståååå varför hon var tvungen, hon som bara skyller allt på Andrea hela tiden.

Imorse blev det tre minuter igen för Andrea för att hon nöp Ebba.
Jag och Ebba började äta frukost och Ebba sa: Pappa behöver nästan aldrig bråka med mig längre för jag är så snäll!!!

Jo, jo, så kan det va men medans Andrea är vild, högljudd och ibland aggressiv så är Ebba ett ganska gnälligt barn... Får hon inte på eller av sina kläder smidigt så hör man små stönanden och pipande från henne och små suckar me...

Hon skvallrar ofta och gärna på Andrea och är nästan alltid den liiiidande parten i deras syskonförhållande. Iallafall när de inte är sams.

När hon inte får hjälp av mig på en gång så stor hon med knutna händer och stampar och morrar med ihopbiten mun. Det ser ut som att hon egentligen vill slå sönder något av frustration när hon inte får som hon vill...

Ja, Ebba är lite smidigare än Andrea just nu men den lilla damen har sina sidor hon me...

Ööööhhh???

Jag är ganska ny på MSN för av nån anledning jag aldrig förstod så var Jörgen inget stort fan av det och ville inte jag skulle installera det på hans dator.

Så när jag skaffade en egen så va det nåt av det första som Annika installerade åt mig för många hade frågat om jag inte hade msn...

Min msn sätts igång automatiskt när jag sätter igång datorn och sen tänker jag inte nåt särskilt på den.
Dessutom, eftersom jag har en sån liten skärm så trycker jag f11 så jag får helskärm och då syns heller inte menyn längst nere på sidan som visar om jag fått nåt meddelande eller inte...

Vad jag undrar över nu är dessa status som finns: Tillgänglig, upptagen, inte vid datorn... Offline fattar jag för då är ju iallafall min dator avstängd. Men de andra.
Är jag hemma en hel dag så har jag oftast datorn igång hela dagen oxå... Jag sitter inte där hela tiden men kollar då och då...

Jag tycker det verkar krångligt att komma ihåg att ändra mitt status där så fort jag sätter mig eller går därifrån...

Så varför ändrar man sitt status till tex upptagen??? Är det för att man inte vill bli störd??? Om nån skriver och man inte svarar så betyder väl det att man inte har lust eller tid att svara?
För skriva till någon kan man ju göra i vilket fall som helst?

Ja, det är sånt som snurrar i mitt huvud ikväll när mina barn vägrar att SOMNA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Idag har vi hjälpt Anna i hennes nya lya...
Kommer bli så fint när hon får allt iordning!

Sen cyklade vi en sväng till Karlssons, jag köpte klorin och tjejerna fick varsitt skärp. Och en glass.
Vi köpte Calippo... Den smakade verkligen mycket mer cola förr. Nu känner jag tydligt vattensmaken och det händer väldigt sällan att jag ens inhandlar en. Finns Igloo kvar förresten? Den är god!!!