Känslor

Jag blir glad av mina barns pappa, vi har en bra relation nu - bättre än nånsin faktiskt...

Vi skrattar tillsammans, diskuterar barn och andra problem och det är roligt att träffa honom nu.

Jag ångrar inte att jag flyttade - jag hade sakta förvandlats till en bitter människa om jag hade stannat kvar med honom...

Lite ledsamt är det ibland men jag är ändå glad.

Jag är helt uppenbart inte redo att plocka in en annan människa i mitt liv nu. Alldeles för mycket känslor kretsar inom mig när det handlar om Jörgen.

Det är bra som det är nu och jag tänker det låta det vara så...