Vård på lika villkor???

Jag har varit på sjukhuset många gånger i mitt liv och har ganska bra erfarenhet av vården.

Jag har haft tre hjärnskakningar, en kotkomprossion i ryggen, ett krossat ledband i foten, en bruten handled, två förlossningar, förvridna knän, en axel har gått ur led och så alla undersökningar med mina njurar... Jag tror jag fick med allt här nu...

Men det är så konstigt hur de behandlar olika människor....

När jag båda gångerna blev igångsatt så hade jag dåliga värden, men jag mådde väldigt bra hela tiden. Jag hade så gärna velat gå tiden ut och att det satt igång av sig självt men jag fick inte...

Jag kan omöjligt tro att jag skulle kunna bli dålig så snabbt att jag inte skulle känna det och inte hinna in till sjukhuset, men det hjälpte inte vad jag sa, jag blev igångsatt iallafall...

Men min kompis, som mått otroligt dåligt alla sina graviditeter och varit nära att gå under, henne har de bara klappat på axeln och sagt att kämpa på lite till, barnet mår bara bra av att vara så länge som möjligt i magen...

Och jag kan känna nu med allt annat jag har gått igenom den senaste månaden, att de är lite extra försiktiga med mig. Visst att det är bra att de vill vara säkra, att ingenting ska hända men jag kan fortfarande inte tro att det skulle gå så fort så jag inte hann märka och säga till...

Ja, ja... Nu ska jag ut och traska med Embla, nån som blev klokare av det här;)???