Sms-kär

Så fick jag då frågan en kväll när vi låg och sms´ade som vanligt:

"Vad är det hos mig som gör att du tycker om mig så mycket? Om jag får fråga? Vore kul att veta bara:)!"

Så jag svarade...

"Jag vet ju faktiskt inte hur jag skulle tycka om dig om vi träffades på riktigt.

Jag tycker du är snygg och fin men förutom när vi träffades på ***** så har vi ju inte pratat

särskilt mycket och då kommer jag inte ihåg direkt vad vi pratade om...

När vi sågs sist va det fortfarande inte på det här stadiet som det har blivit nu.

Men du är rolig. Djup me ibland.

Du verkar ändå förstå hur jag tänker ibland.

En stor anledning är ju att du bara fortsätter svara hela tiden.

Hade du inte visat nåt slags intresse över vad jag säger så hade det ju aldrig blivit såhär.

Nu är jag ju intresserad på riktigt men har verkligen ingen aning om hur det skulle kännas att verkligen träffa dig."

"Vet inte vad jag ska säga. Men det är ju jävligt smickrande :)!"

"Jo, men enkelt. Och du har ju inte tröttnat heller. Så jag kan ju undra detsamma då?"

"Vad är det du undrar?"

"Jag menar att du måste ju ändå få ut nånting av den här relationen eller vad man ska kalla den.

Jag har svårt att tänka mig att du inte skulle skänka mig en enda tanke om jag inte skulle höra av mig på en hel dag.

Nu kanske du inte ens hinner tänka efter innan jag hör av mig men ändå.

Nåt avtryck har jag ju gjort, sen att det inte

hjälper spelar ju mindre roll..."

" Men jag har ju sagt att det är kul med dina sms. Än så länge är det inte jobbigt :) men jag trivs med den relationen som är. Vill inte ha det längre än så och det hoppas jag du tycker e okej!"

"Men det är okej. Jag kan antyda saker, tycka att vi ska ses och allt jag håller på med... Men jag är ju sån. Jag kan sällan låta bli att säga nåt om det är nåt jag vill.

Sen tar jag ju inte det så hårt när du hela tiden säger nej ;).

Jag skulle nog bli ganska rejält chockad om du på allvar sa ja nån gång.

Och jag skulle nog tänka att du gjorde det för att vara schysst eller verkligen visa att det ingenting finns.

Och sen som jag sa för ett tag sen att jag använder dig som nåt att luta mig mot för att slippa allt annat strul.

Har oxå svårt att tänka mig att om jag verkligen, verkligen skulle vara på riktigt seriöst intresserad att jag isåfall hade berättat om alla grejer jag gjort.

man ska ju helt enkelt låta bli att berätta om ex och grejer för nån man vill vara/är tillsammans med..."

"Skönt att du tar det så! Kan ju inte säga att vi ska träffas bara för att vara snäll. Det är ju snudd på elakt."

"Men nu tycker jag att jag har förklarat det här för dig ganska många gånger fast utläggen är olika varje gång. Jag tycker om dig, jag gör verkligen det.

Men du är definitivt inte mannen i mitt liv.

Men jag kan väl få låtsas och drömma ett tag :D ???"

"Ha ha ha. Ja, självklart. Det går bra :)!!!"

Nästan 5000 sms på 2 månader, man skulle ju kunna tro att vi inte gör annat :)!!!