Åh, så synd det är om mig....

Jag är ändå lite söt här ;)!!!

För det är jag definitivt inte här...

Fyy faan vilket dygn jag har haft...

I måndags när jag cyklade hem från GB på sjukhuset så började det värka i tanden. Jag sprang in till Jörgen och lånade lite listerin av honom.

Jag va ganska trött så jag la mig klockan nio och somnade direkt.

Halv två vaknade jag av att det gjorde ont. Jag kunde räkna min puls med den pulserande smärtan.

Gick upp och tog en treo och somnade om ganska snabbt igen.

Jag började jobba klockan 6 igår och när klockan blev 7 ringde jag direkt till tandläkaren. Jag hade tagit en tablett då så det kändes inte så farligt och fick en tid idag på morgonen.

Tabletten slutade verka efter 1½ timme, sen blev livet jobbigt igen tills jag kunde ta nästa tablett.

Så höll det på hela dagen så tillslut ringde jag tandläkaren och bad om att få komma dit samma dag. De löste det så jag fick en tid halv sex.

Jag va iväg med Jörgen och barnen och handlade och när vi åkte från affären så grät jag.

Jörgen släppte av mig i stan och jag gick upp till tandläkaren.

Infektion/inflammation - har ingen aning om vilket - under tanden som är rotfylld och lite lös.

Det gick att fixa med mycket jobb men tom tandläkaren tyckte att det va bättre att jag drog ut den, att risken att det kom tillbaka va stor.

Jag fick en bedövningsspruta och penicillin och en tid för utdrag.

Livet blev genast lite lättare.

Jag gick hem och hämtade min mat hos Jörgen och efter en stund kom Viktor och hämtade mig och vi åkte upp till donken och väntade på Anna.

Bedövningen hade börjat släppa och jag började gråta igen.

Ute i Hjälshammar där vi satt och käkade började jag må illa och kräktes.

Viktor körde mig till ICA, men han sprang in och köpte alvedon så jag slapp, sen körde han hem mig.

Tog mina tabletter och började må bättre och la mig halv 10.

Vaknade halv tolv - fruktansvärt ont, och sen höll det på så varannan timme hela natten.

Som tur va så somnade jag om snabbt bara jag varit uppe en sväng.

När jag vaknade 6 imorse så kom nästa grej... Ena ögat hade svullnat upp så jag såg knappt.

På bilden har det lagt sig lite, det va vid 11 nån gång.

Jag ringde jobbet vid åtta och sa att jag bara behövde sova några timmar, att jag skulle komma sen, men när jag vaknade halv 11 insåg jag att det vore dumt att jag åkte och försökte jobba.

Så hela dagen har varit väldigt soffig.

Jag har mått bra och känt mig pigg när värktabletterna har fungerat men när de slutat så har jag blivit ynklig, liten och mest velat sjunka under jorden.

Tandläkaren sa att penicillinet inte skulle börja verka förrän efter ett dygn så jag hoppas innerligt att jag får sova inatt...

Ja, jag bad om en vanlig sjukdom som alla andra har, men jag menade en förkylning eller en hederlig magsjuka, inte tandköttsinflammation, munsår och igenmurat öga....