Gråta lite

Jag gråter inte särskilt ofta längre... Förr gjorde jag det var och varannan dag...

Jag är egentligen ganska lycklig nu...

Men ett par kvällar - igår och för nån vecka sen - så kom tårarna tillslut...

Jag sms´ade med M som vanligt och ibland blir det lite tunga grejer vi snackar om... Det blev som att jag grät lite över honom, han sa att ingen nånsin hade gråtit över honom förut, egentligen va det väl inte över honom men han fick va anledningen...

Igår grinade jag lite igen då... Låg ensam i sängen, hade bäddat med nya lakan, tog bara ett täcke den här gången för det är så sällan ungarna kryper upp och behöver ett täcke... Sängen blev plötsligt så stor, så tom med bara ett täcke... Jag tänkte på den tiden när jag och A va barnfria samma veckor och jag sov över hos henne nån gång ibland. Vi låg och pratade tills vi somnade... Så brukar jag göra med lillsyrran oxå, vi har alltid så mycket att prata om.
Jag och Samuel kunde oxå ligga sådär ibland och likaså jag och Jörgen.
Jag saknar det, supermycket. Att ligga och prata med någon. Blunda, slappna av, bara ha det skönt...

Då kändes det inte som att jag va särskilt lycklig längre.

Jag går i allafall till skolan varje morgon och får motion och luft. Det är lycka iallafall, att jag faktiskt tagit mig i kragen och gör det.

Ha en fin dag!!! Kramar