Prinsessan och Grodan - En jättebra film!
Men inlägget ska inte handla om den utan om kärlek och relationer i övrigt!
Igår fick jag mig en liten tankeställare... Det är i och för sig tankar jag och mina vänner har diskuterat ibland men ska lufta lite här nu ändå...
Jag började prata med en kille på nätet för ett tag sen, trevlig men inget sånt där klick över cybern att jag ville träffa honom... Man måste ju inte träffa alla man snackar me...
Han uttryckte ofta önskan om att få träffa mig för han tyckte jag verkade vara en sån fantastisk tjej med bra värderingar etc.
Han ville bli min vän.
I måndags annonserade jag på fb nån att äta med, chattade samtidigt med honom på datorn, han frågade när han skulle komma. Och jag tänkte, va faan, jag bjuder hit honom...
Jag hade varit väldigt tydlig innan detta att om jag skulle vilja ses så skulle han inte bygga upp några förhoppningar, att det bara skulle vara som vänner.
Han kom hit och sekunden han klev ur bilen så kände jag verkligen att detta inte va en kille för mig...
Jag är ganska utseendefixerad men faller jag så spelar det ingen roll, men han hade ingen utstrålning som jag fastnade för. Han va bara trevlig...
Vi käkade och pratade och sen va han tvungen att åka och jobba... Han kom försent till jobbet och chefen gnällde men han sa att det hade varit värt det.
Hela veckan har han gett mig komplimanger och i fredags kom det - Att han sååååå gärna ville träffa mig igen, att han hade fått känslor för mig redan innan vi sågs på riktigt pga mina bilder, mitt sätt att prata och tänka... Och att de inte blev mindre av att ha träffat mig på riktigt...
Han skrev att han hade tänkt på det där jag sagt om förhoppningar, att jag hade sagt att jag trodde att han skulle kunna falla för mig och att detta nu hade hänt..
Smickrande men nej...
Jag svarade att jag inte trodde att jag skulle kunna få de känslorna för honom... Men vi snackade iallafall lite mer och tillslut sa jag att jag på lördagen skulle till mamma, att han kunde komma en sväng om han ville så kunde vi gå runt sjön och filosofera lite...
Igår kom han dit, vi fikade med mamma, pappa och bror, sen tog vi promenad runt sjön med bror, Andrea, Bruno och Damien...
Tillslut hamnade vi själva i en soffa på rännet och jag sa till honom att jag inte kände det där pirret man behöver för att vilja påbörja något...
Vi pratade en stund om det och jag sa till honom att han inte bör välja första bästa tjej heller, vilket jag nu va efter 20 år med samma tjej...
Sen va det hemgång och vi sa hejdå och Andrea och jag åkte hem med Daniel.
Sen fick jag sms att om jag ångrade mig och ville ge honom en chans till så visste jag vart han fanns.
Jag sa att det inte handlade om att ge någon en chans, men skulle han fixa att bara vara min vän, och skulle jag fixa att umgås med honom om jag visste att han hade så mycket känslor för mig?
Han sa att det va kärlek vid första ögonkastet, att han inte hade trott på det innan men att han gjorde det nu.
Han sa att han oxå ökat sina förhoppningar till max när jag föreslagit att vi skulle ses hos mina föräldrar vilket ju i vanliga fall inte är nåt man gör så där bara på en gång...
Och nu då till mina funderingar (måste ju alltid dra den långa versionen för att komma fram till huvudboken;)...
Min tanke va ju att Sjöoset va en fin men ganska neutral plats att ses på, fin natur etc... Att hänga i liksom...
Det ska alltid vara så uppchasat när det handlar om kille och tjej. När ska man introducera honom för barn, syskon, föräldrar och vänner???
Men om du träffar en ny kompis, inte går du då och flundrar på när det skulle kännas rätt att presentera din nya kompis för nära och kära?
Jag kliver rakt över det där, faller det sig att jag träffar kompisar, killar eller annat i närvaro av alla jag känner, ja, då är det ju så... Jag råhånglar självklart inte med en kille framför ögonen på mina barn men jag ser inte att det skulle vara ett hinder att de är med enda från början.
Diskutera och argumentera lite med mig nu om detta är ni snälla, jag vet ju att ni är några stycken som kikar in här ibland :D!!!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar