Här sitter jag naken i soffan med morgonrocken mellan bena för att inte "sunka" ner soffan ;)!!
Det kanske är lite vågat att skriva ut detta så tidigt men jag vet att det inte är så många av de jag känner som är inne här längre, och ni som är det, ja, ni har väl förjänat att få veta då :D!!!
Jag är gravid - går in i vecka 7 idag!
Känns overkligt, fantastiskt, nervöst och stressande.
Stressande för att Peter har ett hus att sälja och för att vi för vår egna och barnens skull i form av platsbrist borde hitta ett annat hus innan bebisen kommer.
Jag mår bra, förutom väldigt ömmande bröst med huggande smärta i det högra mest. Om det inte går över så får jag väl ta tag i det. Har redan gjort både ultraljud och mammografi detta året ju, eller iallafall det senaste året, kommer inte riktigt ihåg när det va.
Igår körde jag upp min svägerska till Kvinnohälsovården. De väntar tvillingar och och nu i oktober är det planerat kejsarsnitt. Barnen ligger med rumpan ner, fixerade och hon är hård som en mussla mellan bena, finns inga alternativ, hon måste snittas.
I vilket fall som helst så gick jag ner till apoteket medans jag väntade och bad om att få en medicinlista utskriven. Jag kommer inte alltid ihåg vad mina mediciner heter eller hur mycket jag äter.
När jag kom upp igen så bad jag om att få beställa en tid för inskrivningen. Och eftersom jag ändå va där så fick jag tiden efter Linnéa med samma barnmorska som hon!
Ja, jag berättade om min njursjukdom, igångssättningar, prematurfödsel, GB-operationen, svimningarna, kolhydratsintoleransen och allt som jag gått igenom. Barnmorskan sa stopp, det här hinner vi inte med på denna inskrivningen. Fick en ny tid och efter den tiden skickar hon direkt upp mig till specialistmödravården för detta va för stort för de.
Haha, kan förstå att kvinnan blev lite chockad, för mig har det ju blivit lite vardag med alla läkarbesök och diagnoser och är egentligen inte orolig alls för att det inte kommer gå bra detta!
Peter är såklart jätteglad - hans första positiva graviditetstest och hans största önskan i livet - att få bli pappa!!
Mina barn är oxå jätteglada, särskilt Andrea. Hon klappar mig på magen och pratar med "bebisen" varje gång vi träffas. Det är mysigt. Hon vill vara storasyster!!!
Vi valde att involvera barnen från början. Eftersom de har en annan pappa så ville jag inte att de skall känna att detta är min och Peters lilla bubbla.
Jörgen vet oxå om det och han tar det bra. Han har påmint mig om en del scenarior från de förra graviditeterna och händer det något när inte Peter är hemma så finns han här för oss, han vet ju vad det handlar om liksom!
Barnet kallar vi Voldemort... Historien bakom det är Andrea i våras sa att om vi får en pojke nån gång så vill hon att den ska heta Voldemort. Vi kommer aldrig namnge ett barn med det namnet, men det är ändå lite roligt. Vi bortser från karaktären av namnet och kallar fostret Voldemort från och till så länge det stannar i magen!!!
I lördags va vi på 40-årsfest! Jag hade hällt alkoholfritt vin i en vanlig vinflaska och ingen tvivlade på att jag va lika berusad som alla andra;)! Jag vinglade aldrig och försökte inte på nåt sätt spela full men jag är ju som jag är. Jag dansar, sjunger och pratar mycket och högt även som nykter!
Så, nu vet ni!
Jag ska klä på mig och hämta mina flickor i skolan!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar