Fin-Fin!!!

Jag lämnade barnen hos Jörgen vid halv sex och stack sen iväg till kyrkan med Anna och Bettina för att göra en julkrans.

Det va ju några år sen jag gjorde nån och jag kan väl erkänna att det blev lite mycket grejer på den men va faan - tjejerna kommer älska den!!!

Det va ett tag sen jag var i kyrkan och idag va det ju inget kyrkligt egentligen men så fort jag kliver innanför dörren så känner jag mig syndig, smutsig och på helt fel ställe.

De är ju såååå trevliga folket i kyrkan men man vet ju inte vad de egentligen tycker om en.

Samuel är ju uppvuxen i kyrklig familj och när vi träffades va han familjens svarta får.

Första gången jag sov över där så stod hans mamma utanför och bad honom köra hem mig.

Ja, det blev några år av synd i deras hus, bodde ju där nästan jämt, sov kanske hemma 4 nätter i månaden.

När jag slutade gymnasiet så flyttade vi ihop i egen lägenhet och inte förräns då blev min relation med hans mamma okej...

Svårt att säga, man tänker väl inte på det när man inte är så gammal men jag hade nog tyckt det varit lite jobbigt om nån av tjejernas killar hade bott här jämt...

Sen undrar jag vad som egentligen händer med mitt hem när barnen är här?

Soffan är en enda stor koja, sand på golvet i hallen, kläder ligger överallt och köket är katastrof.

Men det är väl mitt jobb att gå och plocka hela dagarna så att hemmet håller sig vackert... Bläää!