Jag - svagis

Jag tog ett litet beslut igår, ett beslut som kändes logiskt just då men idag har det varit lite si och så med viljan.

Jag har alltid känt att jag måste överbevisa folk (okej - killar) att jag är nåt att ha, att om de väl lär känna mig så vill de inte vara utan mig.

Jag vet egentligen inte varför för jag har jättemånga killkompisar som gillar mig utan att jag behövt anstränga mig för det.

Men det är de andra killarna jag menar nu, de som jag vill ha.

Jag har aldrig sett charmen i att man ska spela svårfångad osv. Har jag velat ha nån så har jag sagt det eller visat det på annat sätt. Varför försöka göra nåt annat än vad det är liksom?

Men nu är jag trött på det här.

Jag vill ha nån som hör av sig till mig, som saknar mig och som gör allt för att få träffa mig. Jag vill inte ha nån som jag måste öppna ögonen på, som jag måste visa lösningarna för. Jag vill ha nån som kan tänka själv, nån som är som jag.

Men om några dagar glömmer jag vad jag lovat mig själv, för jag är så svag och liten och ensam just nu...