Om du älskar henne så släpper du henne fri...

Varför ska det vara så svårt att släppa taget om något som ändå inte fungerar?
Varför inte bara släppa någon som gör en ledsen, irriterad och förbannad?

Jag vete faan faktiskt....

Killen är egocentrerad, jobbig och delvis riktigt dryyyyyg....

Men... När han tittar på mig med de där ögonen, när han flinar lite generat när jag tittar tillbaka, när han andas mig på halsen och när vi har de där riktigt roliga, givande samtalen med en massa skratt - då är det svårt att inse att det faktiskt aldrig kommer fungera...

Det va inte särskilt svårt att inte tänka på honom när det va som innan slutet av februari infann sig och han kom hit med sitt tv-spel och stannade i 2 dygn...

Han ringde nån gång ibland och pratade och sen hörde han inte av sig på ett tag och minnet av honom sjönk undan... Tills han hörde av sig igen...

Men sen då, ja, då har det varit omöjligt att glömma.

Men när han ringde i måndags kväll sa jag tillslut att jag inte ville vi skulle höras mer. Han frågade varför och jag sa bara att jag inte orkade.

Han sa att det har han ju tyckt hela tiden, att vi inte ska höras alltså.

Ring mig inte mer för jag kommer ändå inte svara, sa jag.
Du får inte ringa mig heller, sa han...

Sen sa vi sköt om dig och hej då. Helt lugnt och sansat utan barnsliga utlägg och påhopp...

Efter nån minut skrev han på sms att han strax skulle blockera mitt nummer från båda håll, att det va lika bra. Jag svarade att jag inte menade något illa med detta men att han gör mig ledsen alldeles för ofta och att det är så onödigt att fortsätta med något som ändå inte gör mig lycklig.

Efter en timme skrev han att det va bra att jag gjorde så här, att vi annars bara skulle fortsätta som vi har gjort men inte komma nånstans...

Vi får väl se hur det kommer bli. Jag tvivlar faktiskt på att han kommer kunna låta bli att tillslut höra av sig, men jag hoppas, tror och känner att jag verkligen har kommit fram till ett avslut så att jag kan låta bli, ignorera och gå vidare...

Jag ångrar inte att jag träffat honom, men det är ju en hel del saker som hänt som varit ganska meningslöst och onödigt... Jag hoppas bekantskapen med mig har fått honom att se annorlunda på saker och ting men tvivlar på att han nånsin kommer förändra sig...

Om han älskar mig så måste han släppa mig fri...

1 kommentarer:

annapanna sa...

Håller tummarna för att det funkar för dig...kram!