Lördag morgon - solen skiner

Halleluja, igår kom barnbidraget!!!!!!

Så jag stack till apoteket på lunchen och köpte den här dosetten!!!

Jag är totalt värdelös på att komma ihåg tabletter, visserligen mycket bättre nu än jag varit tidigare men ändå. I veckorna har det funkat någorlunda men på helgerna och särskilt om jag är iväg, så glömmer jag i princip alltid.

Jag brukar fixa en liten burk och ta med mig men "ser" den inte i väskan och glömmer bort.

Den här ska jag nog inte kunna missa men den är ändå inte för stor!!!

Jag och Anna tog en liten roadtrip till Emma igår.

Anna övningskör ju med mig och det passar ju rriktigt bra nu när jag inte får köra själv. Och nu har vi kört så mycket så det är som att vara ute och åka med vem som helst fast med mer diskussioner om vägmärken osv än vad det är i vanliga fall!

Det va ett tag sen vi va iväg sådär och det va en massa fnitter och skratt som vanligt!

Sandra kom förbi en snabbis och hon hade ju likadan bil som vi!

Det roligaste va när vi skulle köra ut från torget efter att vi köpt pizza och ännu en vit Kia kommer körande, den va fylld med negrer by the way, en mycket vacker kontrast måste jag säga!!!

Men hur ofta händer det och i samma lilla by me?

Jaja, hem sen och njuta av ledig helg och att vara just hemma och inte vakna upp någon annanstans!!!

Det firade jag ju såklart med att vakna halv 7 imorse, så himla typiskt.

Slängde iallafall ihop en limpa LCHF-bröd som nu står i ugnen.

Kan ju säga att jag är grymt sugen på en macka med ost!

Det funkar relativt bra att undvika kolhydrater men lyckas inte hela tiden, men att jag dragit ner rejält på det måste ju givetvis hjälpa massor.

Folk frågar hur det går, om jag märker att jag mår bättre osv.

Men det är ju så svårt att avgöra. Det har ju gått 1½ - 2 månader mellan anfallen och jag mår ju bra emellan och har inga känningar innan det händer.

Att avgöra om det har med kosten, blodsockret att göra går ju egentligen inte säga förrän jag varit anfallsfri i 4-5 månader.

Förut tänkte jag "om det händer igen" nu tänker jag "när det händer igen". Det är jobbigt men jag måste lära mig att leva med det.

Att jag inte bör köra bil har jag någorlunda accepterat nu. Inte roligt men en livboj.

Karneval i stan idag. Ska ner och fixa grejer till mitt halsband jag fick av Cissi när jag fyllde 30 som tjejerna slet sönder (inte med flit såklart). Sen ska jag hämta ut min klocka som jag lämnade in igår och så göra ett litet besök på systemet.

Ikväll blir det lite öltält och träffa lite folk, men lugnt.

Jimmy ringde inatt. Han är uppe i Värmland med sina bröder och sin kusin och fiskar hos hans pappa. Jag hade signalen på men ganska lågt så det tog en stund innan jag vaknade. Ringde upp och fick nån slags utskällning om att jag faan får sluta ringa honom, att jag va jobbig. Jag fattade ingenting - det va ju han som ringt mig???!!! Fick prata med Daniel (kusinen) och han fattade ju ganska snabbt att jag egentligen låg och sov....

Jävla skitunge (Jimmy), skulle faan behöva en smäll....