Ironi, ensamhet...

Jag pratar mycket i ironiska termer eller vad man ska säga... Jag har speciella tonfall jag använder som oxå är ironiska och jag har pratat på det sättet i många år... Det började när jag jobbade natt med Emma på rasta, när vi skapade vår egen lilla värld...

Jag använder mig av ironin många gånger dagligen, med vänner, familj och när jag är ute etc...

Men det är ju inte alla som förstår... Jag förstår ju heller inte allas ironi som är riktad mot mig, iallafall inte alltid...

Om jag tex säger till nån "- Hade det inte varit för att jag har mina gröna brallor på mig ikväll så hade jag givetvis burit dig på mina axlar genom hela stan!!!"

Indirekt betyder detta att jag aldrig nånsin kommer bära dig genom stan på mina axlar oavsett vilken färg jag har på mina brallor... Du fattar det dels för att jag inte ens har några gröna brallor på mig när jag säger detta och dels för att jag aldrig skulle orka bära dig genom stan på mina axlar...

Detta skrivna hittade jag bland opublicerade inlägg här på bloggen, nätet har säkert brutits eller så har jag varit tvungen att sticka iväg eller nåt...

Meningen med det är att jag ibland dagen efter tex fest, när det har varit mycket ironi, känner ett starkt obehag för att folk fått fel uppfattning och inte på nåt sätt förstått vad jag menat...

Idag har jag haft ett sånt obehag hela dagen...

Jag har iallafall haft en jättebra helg! Tog tåget till Annika i fredags och vi åkte in till Jönköping och gick på AW på Velvet och kollade när Henrik spelade i ett band där.

Blev lite för mycket dricka och jag va inte på topp när jag satt på tåget på väg hem igår...

Framåt kvällen sen så åkte jag och Anna till Sävsjö och va på hotellet och träffade allt möjligt roligt folk - en del tråkigt folk me men så är det ju alltid.

Jag hade tänkt stanna hos mamma tills imorgon men hon och pappa har varit i Skåne i helgen och skulle inte komma hem förrän sent på eftermiddagen, Emma skulle jobba och Male skulle fortsätta upp till Stockholm, jag visste liksom inte riktigt vart jag skulle ta vägen och så va jag ganska trött oxå, så jag åkte hem... Kändes som det va det bästa beslutet.

Har känt mig ensam ikväll, ibland suger det verkligen att vara singel... Och just idag har det varit lite extra sugigt...

Det låter som att allt mitt innehåll på min balkong kommer blåsa bort... Och jag vill bara sova...

Tegretol = Utslag

Måste ju först bara säga att det är mycket roligare att skriva på de här datorn för tangentbordet är ju så mycket större och jag behöver inte vara så koncentrerad på vart jag sätter ner fingrarna.

Ett krav jag hade ifall jag nån gång skulle skaffa ny dator va oxå att jag ville ha sifferpanel till höger. Det är så tröttsamt när man ska betala räkningar etc att ha siffror på en lång rad bara.... Nu har jag en sifferpanel till höger :D

Jag cyklade upp till sjukhuset idag, det tog knappt 20 minuter och jag va nära döden när jag kom fram - uppförsbackar hela vägen och jag har ju kondition som en - ja, som vad???

Läkarbesöket gick bra. Vi konstaterade att mina utslag ganska troligen beror på Tegretolen jag äter så jag ska byta medicin. Den nya räcker oxå att ta bara en gång om dagen, vilket jag i och för sig bara gör med den andra med eftersom jag för längesen slutade ta kvällsdosen för att jag ändå glömde den mest hela tiden.

Medicinen ska jag fortsätta med att par år iallafall och bilkörning är fortfarande inte ett alternativ... Men som Anna sa - det är bara 5 månader kvar tills det där året har gått...

Just nu har jag 5 barn här - Ebba, Andrea, Isabell (kusin), Esther och Alvar... Fullt ös men jag behöver inte bry mig så mycket för de är ganska självständiga! Kanske att Alvar inte tycker det är jätteroligt att leka med fyra tjejer...

Kliiii...

Idag fick jag brev från min läkare där det stod att mina blodvärden är bra, allergiprovet är helt normalt - allergiparametrarna är inte stegrade i blodet. Däremot har jag lite brist på D-vitamin och även brist på järn, så jag får väl börja tjaggla det då.

Jag blev färdig med min kortisonkur igår men det kliar fortfarande... För en stund sen räknade Ebba till 28 stycken små kliiga prickar på min rygg... Trodde faktiskt inte att det va så många....

Det kanske går över bara det blir ett nytt år...

Nääääää.....

Det är bara materiella saker.... Saker går sönder och har man råd så köper man nya...

Men nu har visarna på min stora, fina, underbara klocka gått sönder för att de där jävla ungarna har lekt med ballonger!!! Faaan, jag börjar nästan lipa nu...

Hjärnaskak....

Söndag morgon... Mina tjejer vaknade före 6 idag men när jag somnade om fick jag sova till 8 iallafall...

Åsa och Peter kom i torsdags och sen rullade det på... Igår när de hade åkt så va det meningen att vi skulle cykla till affären och handla, men Ebba vägrade klä på sig så vi struntade i det och hon gick med nattlinne hela dagen.

De va väldigt aktiva och fantasirika hela dagen och kvällen igår. Lekte rollekar, gjorde halsband och va allmänt sköna.

Andrea hade byggt upp ett landskap med täcken och kuddar i min soffa. När det va läggdags så kröp Ebba ner i sängen utan att jag bad henne och jag kröp ner hos henne medans Andrea plockade iordning efter sig. Hon möblerade tillbaka soffbordet, bar in alla leksaker de tagit ut, vek ihop alla filtar, ja, när hon va klar såg det ut som att jag hade städat själv!!! Hon va verkligen jätteduktig, jag hade inte bett henne plocka iordning även att jag hade tänkt göra det. Nu började hon självmant och gick och pratade samtidigt. Tillslut tog hon av sig kläderna och kröp ner i sängen, vi sa godnatt och sen somnade de båda två!!!

Häromdagen ringde de från fritids för att Ebba hade ramlat och slagit i huvudet på skolgården. Hon mådde illa och de undrade om jag kunde hämta henne. Så jag gjorde det.

När vi gick över till Jörgen sen så berättade jag för de om min första hjärnskakning. Medans jag berättade så tittade jag på Ebba och så kändes det jätteskumt.

Jag va i hennes ålder den gången. Jag hade fyllt 7 år, hon fyller 7 om 11 dagar.

Jag och pappa hade gått genom skogen till ett annat bete vi hade där vi bodde då. Vi hade shettishingsten Minus med oss för att han skulle agera spårhund efter de andra hästarna, det va ett ganska stort bete med mycket skog.

Jag stannade vid grinden och väntade och pappa gick iväg med Minus.

Efter en stund kom det 8-10 hästar från andra hållet och jag fick för mig att jag skulle leta rätt på pappa så han slapp gå så långt.

Jag tog grimman och gick in i högen och tog hästen som va lättast att ta - Nikolina hette hästen, en palomino och hon va även den största hästen. Jag fick på henne grimman men ställde henne så jag kunde klättra upp på staketet och sen upp på ryggen.

Började styra åt det hållet som pappa hade gått, det gick bra i början även att jag bara hade ett grimskaft att styra med. Men efter en stund ville hon tillbaka till de andra hästarna så hon vände och sen började hon galoppera och då ramlade jag av. Jag kom ihåg allt detta.

Jag tog mig tillbaka till grinden gåendes iallafall och plötsligt kom mamma springande ut från skogen. Jag frågade vad hon gjorde där och hon sa att jag hade ropat på henne. Det har jag däremot inget minne av att jag hade gjort. Det va 2½ km skog mellan vårat hus och detta betet, jag måste ha skrikit högt.

Jag vägrade följa med henne hem, jag ville vänta på pappa och jag kom ihåg att mamma va väldigt arg och upprörd på mig för det, men hon hade små barn hemma och sprang tillbaka.

Pappa kom efter en stund och de hästarna vi skulle ha med oss fick vi med oss.

När vi kom hem så mådde jag illa och kräktes och min första hjärnskakning va ett faktum.

När jag då tittade på Ebba häromdagen så hade jag jättesvårt att föreställa mig henne göra något liknande. Pappa sa likadant när jag pratade med honom sen. Vi kunde inte heller se Sofia göra en sån sak, däremot Alva...

Ebbas fall blev aldrig nån hjärnskakning tack och lov... Av erfarenhet efter 3-4 stycken sådana är jag väldigt glad att hon slapp!!!!

Klä på mig och cykla till ICA och handla mjölk kanske??? Är inte alls laddad för det...

Jag är ett tekniskt UFO!!!

Idag ska jag få underbart sällskap - Åsa och Peter är i Ullared och kommer hit ikväll och stannar till lördag!

Imorgon kommer ju även flickorna hit för om jag har missat att informera om detta så byter vi numera på fredagar!

Jag har tagit en liten paus i mitt städande och satte mig såklart vid datorn en stund.

jag har haft lite otur med min dator, eller med uppkopplingen rättare sagt. Valde Telenor när jag köpte datorn och det är snabbt - när det fungerar... Men anslutningen bröts så ofta, efter 20 brytningar i tisdags orkade jag inte räkna mer... Och jag kan inte leva så. Jag kan inte ha en bindningstid på nåt i 24 månader som inte fungerar...

Ångerrätt, visste knappt att det fanns men gick bort till Elgiganten och uttnyttjade min rätt till ånger!

Så jag gick hem med ett modem från Tele2 istället - Telenor och 3 går på samma, Telia och Tele2 på samma.

Installerade men fick det inte att fungera. Ringde kundtjänst och de sa att det kan ta upp till 24 timmar innan det aktiveras... Suck...

Ringde Ola som jag mötte på giganten och precis lånat ut mitt batteri till gamla datorn till... Jag försökte nämligen använda mitt gamla glocalnet i nya datorn men det fungerade inte... Och utan internet blir jag ju lite smått tokig - jäkla läskigt egentligen att det har blivit så viktigt. Ola kom hit och jag drog igång gamla datorn... Funktionellt men ååååh så långsamt!!!

Idag satte jag på nya datorn och gjorde ett nytt försök - gick inte...

Sorterade istället upp alla bilder jag har, gjorde nya mappar och flyttade, tog bort dubletter och grejade så nu är det ordning!!!!

Tillslut ringde jag tele2 kundtjänst igen och fick efter några vidarekopplingar veta att simkortet jag hade fått INTE va aktiverat. Att det fanns ett annat som var aktiverat på mig. Blev kopplad lite till men de kunde ingenting göra eftersom kortet va inhandlat i butik.

Jag klädde på mig och hoppade upp på cykeln och drog till giganten igen. Han log lite när han såg mig och bad så hemskt mycket om ursäkt och fixade fram ett annat kort som han personligen ringde och aktiverade...

Jag har en tjejkompis som jobbar där och jag stod med kortet i handen och tyckte att själva sim´et va lite litet... Oj, säger killen och går till sitt kontor och letar efter en adapter. han sa att det va olika storlek på en del kort, krångligt men sant. han hade ingen adapter och i butiken va de slut. Så han ställer sig och ritar av och börjar klippa, öppnar en förpackning med ett likadant modem och börjar passa in, klippa lite till och tillslut passade det!

Men jag är välkommen igen imorgon då det kommer in nya adaptrar - skulle få den av honom sa han!!! Och även om jag i efterhand fått veta att den bara kostar 19 kr så är jag ju ändå lite glad att jag faktiskt får något!!!

Sen cyklade jag hem och pluggade in mitt nya modem vilket fortfarande inte fungerade förräns jag hade startat om datorn... Så nuuuuuuu fungerar det!!!

Jag ska prova detta en vecka nu och ser om det kan hålla sig igång i den här betongklumpen jag bor i...

Det allra bästa just nu vore att jag fick ett jobb så jag fick komma härifrån lite oftare, börjar bli ganska, väldigt, jättemycket trött på att vara hemma nu...

Men ikväll - Myyyyys!!!

Apropå min allergi eller vad det är så kliar det mycket mindre nu.. Om det är psykiskt eller beror på medicineringen vet jag inte. Lite kli men inte lika som innan.

Blod

För fyra veckor sen sökte jag läkarvård för att det kliar och jag hade fått lite utslag, skrev om det har jag för mig...

Hade det inte gått över så skulle jag kontakta de igen inom en vecka men det gjorde jag såklart inte och det har blivit värre...

Igår ringde jag distriktssköterskan och hon tyckte jag skulle kontakta min läkare vilket jag gjorde idag på morgonen.

Fick en tid kvart över tio men gick dit kvart i för jag skulle ta prover inför mitt besök hos neurologen nästa vecka...

Kom in till läkaren och han undersökte mig och gav mig en massa exempel på hur jag skulle kolla om det kanske fanns nåt runt mig jag inte tålde. han tyckte allt tydde på allergi men ville ta en del prover.

Eftersom jag redan hade tagit prover så gick han först igenom de så jag inte behövde ta dubbelt... Sen tillbaka till väntrummet och 5 nya rör, de tog 4 första omgången...

Rören plus en menstruation från helvetet vilket syns i fläckar på golvet på väg till toaletten gör att jag känner mig aningen blodfattig även att det säkert är mest psykiskt...

När jag vaknade imorse hade jag två missade samtal från en kille Sara va tillsammans med förr... De va från 3 inatt så jag blev väldigt orolig... Han har iallafall varit med i brandkåren förr och jag såg framför mig att mammas hus hade brunnit ner och han ville va den som ringde och berättade...

Mamma svarade inte när jag ringde men jag lyckades väcka Dave så jag fick bekräftat att allt va lugnt. Sen ringde jag min kusin som umgås med honom och hon sa att han skaffat I-phone och säkerligen ringt upp av misstag vilket jag fick bekräftat av honom nu...

Dricker lite kaffe och ska göra mig iordning lite, har utvecklingssamtal med Ebba kvart över 1 idag...

Solen skiner!!!

2 september - 2008

Gamla bloggen, en sån där morgon man helst vill glömma, som jag i och för sig oxå hade gjort...

"Vilken jävla morgon...

Vaknar tio över fem av att Ebba ligger och gråter i sin säng. Täcket var fel... Andrea kommer upp, Ebba grinar igen, vill kissa. Gå och kissa, säger jag och lägger mig i sängen. Andrea kommer in och lägger sig på mig. Ebba är färdig och ställer sig utanför vårt rum och grinar ännu mer. Kom och lägg dig här, säger jag. Hon gör det men fortsätter gnälla för att hon inte får tillräckligt med täcke...

Jörgen säger till Ebba att om hon inte slutar gnälla så får hon gå ut från vårat sovrum. Andrea hakar på och säger: Ut Ebba, ut!!! Ebba tystnar men Andrea fortsätter. Jag tröttnar och sätter mig upp, Andrea blir tokig och skriker åt mig att jag inte får gå upp. Jag tappar tålamodet och tar Andrea och lägger henne i sin säng och säger åt Ebba att lägga sig i sin säng...

Mysigt med barnen i sängen men inte om allt är ett enda stort GNÄLL...

Ebba slänger sig i sängen och bara skriker rätt ut... Jag säger åt henne att sluta, att hon väcker alla grannar men hon skriker bara ännu högre. Jörgen kommer in och säger åt Ebba, jag går och klär på mig och går ner, Jörgen kommer efter. Andrea ligger och sjunger, Ebba är tyst...

Jörgen sticker iväg och Andrea går upp och börjar slå med grinden. När jag går upp springer hon in och slänger sig i Ebbas säng. Ebba sitter upp och säger: Jag var tyst mamma... Ja, det var du, sa jag då... Vi går ner, får sätta mig mellan de i soffan för Andrea bara nyper Ebba hela tiden. Jag går upp och tappar upp ett bad, Andrea följer med och hoppar i oxå. Ebba tittar på tv.

Vi går ur karet, borstar tänderna. Går in på Andreas rum och ser att hon har kissat på golvet bland allt lego.... Hon vägrar klä på sig och jag struntar i henne och ropar på Ebba. Hennes påklädning gick bra men när jag skulle borsta håret på henne så slutar gummibena fungera och gnällandet börjar igen.

Jag tar med mig Andreas kläder och går ner. Andrea följer med men jag får hålla fast henne medans jag klär på henne och glasögon är inte ens att tänka på. Hon är på brytasönderhumör och jag har varit hos optikern varenda vecka nu...

Ropar på Ebba som gnällande kommer ner för trappan och tillslut får jag på de kläderna och kan lämna de på dagis...."

Dagis

Igår va det föräldramöte på dagis. Jörgen tog barnen - hans egna idé eftersom han va på Ebbas möte och jag hemma med barnen då...

I början på såna där möten blir det alltid lite stelt även att man träffar de flesta föräldrarna varje dag mer eller mindre...

Fröknarna berättade iallafall hur deras läroplan ser ut och vad det är de gör på dagis egentligen.

Jag är verkligen så glad över mitt dagis, det har aldrig varit några problem, man känner sig alltid välkommen när man kommer dit och de har allt som oftast en minut över att stå och prata om saker. Dessutom har de den bästa utegården :)...

I slutet visade de en film på barnen som de har klippt ihop, jättekul med små snuttar på allas ungar!!!

Jag va myckert liten när jag va på dagis och har inga stora minnen av det. Men jag har ju en del syskon så hade ju en del att göra hemma ändå när jag blev lite större men inte börjat skolan än.

De får göra så mycket saker på dagis, lär sig otroligt mycket, utvecklas osv.

Jag är ganska säker på att jag aldrig hade kunnat/orkat/haft lust att erbjuda mina barn samma stimulans som de får där.

När Alva föddes så va det lite diskussioner om ifall hon skulle börja på dagis eller inte senare. Mamma förespråkar ju att man ska vara hemma med sina barn tills de slutar skolan. Jag hade inga egna barn då men lutade nog mer åt dagishållet än att va hemma... Sara tyckte att man skulle vara hemma...

Men jag är verkligen ett stort fan av barnomsorg...

När Andrea hade ett eget långt utlägg på den där filmen så kröp det tom fram en liten tår...

Klockan är tjugo i 7 - fredag morgon. Barnen ska till Jörgen idag, vi har bytt helg den här månaden och byter på fredagar.

Jag är totalt pank och har ingen aning om vad jag ska hitta på men det löser sig alltid...

Ny dator!!!

Mmm... Jag hade tio minuter till godo när jag hade handlat igår och skulle hämta Ebba i skolan... Så jag gick in på Elgiganten som är nyöppnat här i stan...

Så jag kom nästan hem med en dator...

Nu ÄR den hemma för när jag hade hämtat båda barnen så stack jag bort och avslutade affären...

Först hade jag lite ångest men den har väl gått över nu... Mitt mobila bredband är uppsagt sen länge och slutar fungera den 22e så det va ändå dags för nåt nytt... Min gamla dator ramlar isär mer och mer och vissa knappar fungerar inte ordentligt...

Så nu har jag en stor dator med ett mobilt bredband som verkligen funkar!!! Det andra bara lackade hela tiden och har gjort länge...

I´m a Happy bitch!!!

Jag har fått en ny kompis...

När jag kom till busshållplatsen idag så stod det en tjej där som frågade om jag visste ifall de tog kort på bussen. Jag sa att jag inte trodde det men att jag nog hade tillräckligt på mitt kort så hon kunde åka på mitt... Så vi gjorde så... Hon gav mig en dubbel trisslott med en vinst på 50 kr...

Hon bor visst i brorsans gamla lägenhet och sa flera gånger att hon tyckte jag skulle komma på fika, hon är sjukskriven och hemma mestadels av dagarna ändå... Så vi bytte nummer...

Jag åkte till andra sidan stan och gick in på ÖB och köpte schampo: Schampot kunde jag ju inhandlat på närmare håll men passade på att gå hem. Jag har fortfarande träningsvärk sen jag krattade löv hos brorsan i lördags och måste verkligen börja röra på mig mer...

Jag hade löst in lotten till två nya och på vägen till Ebbas skola så fantiserade jag om vad jag skulle göra om jag vann en massa pengar.

* Jag skulle köpa en ny dator och skaffa en riktigt snabb uppkoppling.

* Jag skulle plugga färdigt utan att behöva tänka på CSN och att man blir utan pengar över jul och nyår och sommaren.

* Jag skulle skaffa en bil så jag kunde åka till Jönköping (eller Växjö) och gå på alla föreläsningar utan att behöva lägga 4 timmar om dagen på att pendla med tåg och buss.

* Jag trivs jättebra i min lägenhet men skulle ändå skaffa en större så tjejerna fick varsitt eget rum.

* Jag skulle åka på en solig semester med barnen och faktiskt kunna tänka mig att dra med mig Jörgen. Vi är ändå sams och jag tror verkligen ungarna skulle uppskatta att åka iväg tillsammans med oss.

* Såklart skulle jag betala lite extra räkningar och göra mig totalt skuldfri.

* Gå till frisören.

* Förnya våra garderober.

* Baka ett par smörgåstårtor och bjuda alla mina vänner på en stor fest.

* Lämna in min cykel på lagning.

* Fylla upp min då större frys med en massa kött, fisk och kyckling så att jag lättare kan planera den här urtråkiga dieten jag håller på med... Kalvkött är visst nåt som ska passa mig och bacon är nåt jag bör undvika pga min blodgrupp - So I´ve heard ;)

Ja, göra livet lite enklare bara!

Vad skulle DU göra om du vann en massa pengar?

Tjejerna har haft en kompis här med vattenkoppor - hoppas de blivit smittade nu när jag ändå är arbetslös!