Så har ännu en dag gått och efter den här natten är det bara två nätter kvar. Jag räknar ner nu...
Idag har jag nästan fullföljt mina krav på dagens pluggande, får se om jag orkar sätta mig en stund till när jag är klar här vid burken.
Har tittat på National Treasure nu ikväll, 20 minuter i taget och sen läst i 20... Den är faktiskt himla bra.
Imorgon ska jag fira nyår med Sara och Henke och lite senare Lissandra. Ska bli kul... Sen hade det faktiskt varit ganska skönt att få hem familjen...
Jag sätter punkt för idag. Ha det bäst!
Tickare
Aj, aj
Och för att spä på denna självömkan lite så vill jag visa vad jag dessutom blivit drabbad av!
Ett hejdundrande munsår som har spridit sig upp till näsan. Mens, förkyld, ensam - ja, det var väl bara meningen att jag skulle få ett!!
Ett hejdundrande munsår som har spridit sig upp till näsan. Mens, förkyld, ensam - ja, det var väl bara meningen att jag skulle få ett!!
Saknar de så mycket
Jag saknar de så mycket och för en stund sen var jag nära att bryta alla bestämmelser och ta tåget, bussen, lifta eller vad som helst för det kändes som jag inte skulle klara mig en minut till utan de... 4 nätter nu har jag sovit utan... 4 kvar.
Jag har haft ganska fullt upp ändå, på juldagen var vi ute, jättekul men blev alldeles för full.
På annandagen hade jag skön, ensam kväll framför tv´n och i lördags kom Sara, Alva, Sofia och Lissandra hit och jag gjorde mat och vi tittade på Harry Potter. Det var verkligen jättetrevligt och ett stort lugn fanns i min kropp då.
Igår åkte jag till Annika och har sovit där och kom hem för några timmar sedan. Jag har fått min fulla lott av barn och vuxen uppmärksamhet och det har varit härligt! Men mina barn är så långt borta.... Snyft
Nu ikväll kommer Sara och barnen igen och imorgon åker de upp till Avesta. Och jag har bara läst några sidor i boken... Men imorgon, då...
Andrea med kuvert på huvudet eller mössa som hon själv sa!
Jag har haft ganska fullt upp ändå, på juldagen var vi ute, jättekul men blev alldeles för full.
På annandagen hade jag skön, ensam kväll framför tv´n och i lördags kom Sara, Alva, Sofia och Lissandra hit och jag gjorde mat och vi tittade på Harry Potter. Det var verkligen jättetrevligt och ett stort lugn fanns i min kropp då.
Igår åkte jag till Annika och har sovit där och kom hem för några timmar sedan. Jag har fått min fulla lott av barn och vuxen uppmärksamhet och det har varit härligt! Men mina barn är så långt borta.... Snyft
Nu ikväll kommer Sara och barnen igen och imorgon åker de upp till Avesta. Och jag har bara läst några sidor i boken... Men imorgon, då...
Så här kommer ett par bilder på de älskade barnen.
Ebba
Andrea med kuvert på huvudet eller mössa som hon själv sa!
Luciatjejer!!!
Det var Lucia på dagis den 15 december och jag har inte fått upp några bilder på det ännu men här kommer en på Ebba. I år fick hon riktig lucia-krona!!!
Och en på den andra fröken!!!
Begravningen
Ja, begravningen då...
När vi kom in i kyrkan så var högra bänkraderna nästan fulla ända ner så vi satte oss näst längst fram på vänstra sidan där det var helt tomt. Sunny satt framme hos kören och att bara se henne efter så lång tid gjorde ju jätteont.
Hon var så fin!
Prästen talade, kören sjöng (Sunny sjöng med i alla låtar) och vi grät hela tiden....
När det var dags att lägga blommor på kistan så läste Sunny en text för sin mamma. Jag hörde inte allt hon sa men hon skulle tänka på sin mamma med positiva tankar...
När det var vår tur så ville jag sjunga men jag vågade inte.
När alla var klara så spelade de upp en låt som Hanni hade spelat in. Det var så vackert. Jag visste inte att hon hade så fin röst.
När alla reste sig och gick ur kyrkan så gick Sara och jag fram till kistan en gång till och då vågade jag sjunga. Kändes bra att få göra det....
Att se Sunny gråtande få hjälp ut ur kyrkan kändes jättetungt och jag hoppas jag snart ska få träffa henne.
Efteråt kände jag mig alldeles matt och hade huvudvärk en stund...
Men nu är det färdigt iallafall och hon har det bra där hon är nu....
När vi kom in i kyrkan så var högra bänkraderna nästan fulla ända ner så vi satte oss näst längst fram på vänstra sidan där det var helt tomt. Sunny satt framme hos kören och att bara se henne efter så lång tid gjorde ju jätteont.
Hon var så fin!
Prästen talade, kören sjöng (Sunny sjöng med i alla låtar) och vi grät hela tiden....
När det var dags att lägga blommor på kistan så läste Sunny en text för sin mamma. Jag hörde inte allt hon sa men hon skulle tänka på sin mamma med positiva tankar...
När det var vår tur så ville jag sjunga men jag vågade inte.
När alla var klara så spelade de upp en låt som Hanni hade spelat in. Det var så vackert. Jag visste inte att hon hade så fin röst.
När alla reste sig och gick ur kyrkan så gick Sara och jag fram till kistan en gång till och då vågade jag sjunga. Kändes bra att få göra det....
Att se Sunny gråtande få hjälp ut ur kyrkan kändes jättetungt och jag hoppas jag snart ska få träffa henne.
Efteråt kände jag mig alldeles matt och hade huvudvärk en stund...
Men nu är det färdigt iallafall och hon har det bra där hon är nu....
Julaftons-Efit
Lissandra ville att vi skulle göra varsitt efit på julafton så här kommer min!
9.14
8.14
Kalle Anka på 4an med Andrea
9.14Rengöring av spisen efter gårdagens knäckkalas
10.14
Ett bad med Andrea
(Ebba stannade hos mormor efter begravningen så det var bara Andrea hemma)
11.15
Andrea dansar medans vi väntar på att pappan ska göra sig färdig
12.14
Framme hos mamma. Andrea somnade såklart i bilen
13.14
10.14Ett bad med Andrea
(Ebba stannade hos mormor efter begravningen så det var bara Andrea hemma)
11.15Andrea dansar medans vi väntar på att pappan ska göra sig färdig
12.14Framme hos mamma. Andrea somnade såklart i bilen
13.14
Mamma i köket
14.14
14.14
Kusinerna sitter snällt och väntar på mat
15.14
15.14De andra tittar på Kalle Anka men Andrea smyger runt i köket och letar efter mer godis
16.09
16.09
Tomten has arrived!!!!
17.14
17.14Sara efter kaoset
18.00
18.00
Male och Isak tände eld på två soffor ute på betet. Så fick vi en julbrasa!!!
18.14
18.14Ja, vad säger man? Ni ser ju vad det föreställer...
19.14
19.14
Tillbaka i Värnamo. Jörgen tankar och fixar bilen till deras resa.
20.15
En övertrött Ebba som vill åka till mormor och stanna hos henne för alltid
21.14
Ansiktsmask
22.00
22.00
Fotbad och skrubb
23.14
23.14
Framför datorn innan läggdags
Ja, det var min julafton det. Mysigt med god mat och roligt sällskap... Andrea var ledsen ett tag för att hon inte fick ALLA julklappar men det blev bättre sen.
Ja, det var min julafton det. Mysigt med god mat och roligt sällskap... Andrea var ledsen ett tag för att hon inte fick ALLA julklappar men det blev bättre sen.Nu har min familj packat in sig i bilen och åkt mot Stockholm. Kommer inte träffa de igen förrän den 2 januari...
Jag ska snart gå och lägga mig. Gick upp tidigt idag. Sen ska jag göra mig iordning och åka hem till mamma för ikväll är det fest!!!!!
Hej!!!
Jag har hittat ett ställe att ventilera mig på så det har varit lite svårt att motivera mig till att skriva på två ställen. Det här nya "stället" är iallafall väldigt inspirerande och jag hoppas det kommer fortsätta ett tag till.
Idag är det lördag, barnen gick sista på dagis igår och börjar inte förrän 7e januari nästa år...
Andrea vaknade fem imorse, hon hostade så mycket så jag gick upp med henne då och satte på en film som jag inte kunde se färdigt igår för att Jörgen spelade wow och var lite onykter och pratade väldigt högt.
Strax inna åtta gick jag upp och väckte Jörgen, han hade sagt igår att han skulle gå upp med barnen idag, men eftersom han ganska tankad kom och la sig vid två inatt så kändes det ganska självklart att jag gick upp när Andrea vaknade.
Jag la mig då och sov till tio. Skönt. Har haft väldiga problem med att somna in på kvällarna sen Hanni dog, så mycket tankar och känslor som sipprar fram när man lägger sig ner och slappnar av.
Imorgon ska vi visst ha städdag fast jag personligen tycker att det kan behövas idag.
Jörgen tar med sig barnen upp till Stockholm på juldagen, kommer hem 2 januari. Kommer bli jobbigt att vara ifrån barnen så länge. Men det var ett val jag fick ta. Han hade oavsett om flickorna följt med eller inte stannat borta så länge och jag vet ju att de kommer ha det bra däruppe. Däremot hade det blivit ganska jobbigt för mig att vara själv här med de i nästan nio dagar med tanke på att jag inte har någon bil och att jag har en hel del skoljobb att fixa med. Nej, det blir bra det här.
Har ganska mycket inplanerat nu när jag bara behöver ta hänsyn till mig själv. Och det ska bli så himla roligt!!!
Det regnar ute och jag känner mig inte motiverad till någonting alls. Flickorna leker jättebra och Jörgen lagar mat...
Idag är det lördag, barnen gick sista på dagis igår och börjar inte förrän 7e januari nästa år...
Andrea vaknade fem imorse, hon hostade så mycket så jag gick upp med henne då och satte på en film som jag inte kunde se färdigt igår för att Jörgen spelade wow och var lite onykter och pratade väldigt högt.
Strax inna åtta gick jag upp och väckte Jörgen, han hade sagt igår att han skulle gå upp med barnen idag, men eftersom han ganska tankad kom och la sig vid två inatt så kändes det ganska självklart att jag gick upp när Andrea vaknade.
Jag la mig då och sov till tio. Skönt. Har haft väldiga problem med att somna in på kvällarna sen Hanni dog, så mycket tankar och känslor som sipprar fram när man lägger sig ner och slappnar av.
Imorgon ska vi visst ha städdag fast jag personligen tycker att det kan behövas idag.
Jörgen tar med sig barnen upp till Stockholm på juldagen, kommer hem 2 januari. Kommer bli jobbigt att vara ifrån barnen så länge. Men det var ett val jag fick ta. Han hade oavsett om flickorna följt med eller inte stannat borta så länge och jag vet ju att de kommer ha det bra däruppe. Däremot hade det blivit ganska jobbigt för mig att vara själv här med de i nästan nio dagar med tanke på att jag inte har någon bil och att jag har en hel del skoljobb att fixa med. Nej, det blir bra det här.
Har ganska mycket inplanerat nu när jag bara behöver ta hänsyn till mig själv. Och det ska bli så himla roligt!!!
Det regnar ute och jag känner mig inte motiverad till någonting alls. Flickorna leker jättebra och Jörgen lagar mat...
Tävling
En av mina bästa vänner har snart kommit upp i 100 000 besökare på sin blogg!!! Det tycker jag är superhäftigt!!!
Nu firar hon det med en tävling om en fin klapp med tanke bakom och den som vill vara med kan gå hit: Busmamman...
Lycka till!!!
Nu firar hon det med en tävling om en fin klapp med tanke bakom och den som vill vara med kan gå hit: Busmamman...
Lycka till!!!
En bra dag
Har haft en jättebra dag!
Va på skolan tidigt idag, hade dugga... Det kändes som att den gick ganska bra men när de andra började diskutera frågorna så kändes det som att jag blandat ihop det lite...
Fick min bok till kursen idag oxå. Inte en dag för tidigt...
Slutade 12, åt med Malin... Sen hade varken hon eller jag någon brådska så vi promenerade sakta och pratade jättemycket. Så härligt...
När jag sen kom hem så började jag diska och städa, Jörgen hade hämtat barnen på dagis och var och handlade. Jag ville vara aktiverad så att jag kan somna lättare sen ikväll.
Ringde till Lissandra och frågade om hon ville promenera med mig och hämta min bok på Ica. Men hon är så förkyld och hes så hon kom och hämtade mig med bilen istället. Sen åkte vi upp till Hornaryd för hon behövde käka lite och jag tog en cola... Trevligt det oxå!!! En spontan date vänner emellan!
Hittade en gammal klasskompis på facebook som jag inte sett på 18 år... Bara ett spontaninfall att söka på honom men lite roligt faktiskt.
Först hade han ingen aning om vem jag var men efter en stund såg han en relativt lång tjej framför sig och var säker på att det var jag.... Och ja, det var ju jag. För då var jag den längsta tjejen i klassen!!!! Men det kändes skumt att han beskrev mig så. Det var ju så länge sen och jag har ju varit kortast ganska länge nu för när jag började sexan så växte jag ju inte längre på höjden.
En riktigt bra dag iallafall! Är riktigt trött i benen...
Va på skolan tidigt idag, hade dugga... Det kändes som att den gick ganska bra men när de andra började diskutera frågorna så kändes det som att jag blandat ihop det lite...
Fick min bok till kursen idag oxå. Inte en dag för tidigt...
Slutade 12, åt med Malin... Sen hade varken hon eller jag någon brådska så vi promenerade sakta och pratade jättemycket. Så härligt...
När jag sen kom hem så började jag diska och städa, Jörgen hade hämtat barnen på dagis och var och handlade. Jag ville vara aktiverad så att jag kan somna lättare sen ikväll.
Ringde till Lissandra och frågade om hon ville promenera med mig och hämta min bok på Ica. Men hon är så förkyld och hes så hon kom och hämtade mig med bilen istället. Sen åkte vi upp till Hornaryd för hon behövde käka lite och jag tog en cola... Trevligt det oxå!!! En spontan date vänner emellan!
Hittade en gammal klasskompis på facebook som jag inte sett på 18 år... Bara ett spontaninfall att söka på honom men lite roligt faktiskt.
Först hade han ingen aning om vem jag var men efter en stund såg han en relativt lång tjej framför sig och var säker på att det var jag.... Och ja, det var ju jag. För då var jag den längsta tjejen i klassen!!!! Men det kändes skumt att han beskrev mig så. Det var ju så länge sen och jag har ju varit kortast ganska länge nu för när jag började sexan så växte jag ju inte längre på höjden.
En riktigt bra dag iallafall! Är riktigt trött i benen...
Vad är det som händer i min värld??
"Vad är det som händer i vår värld?" utbrister Janes pappa i Tarzan när de blir inlåsta i lasten på båten och det är väl ungefär vad jag sa till mig själv för en stund sen...
När jag hade slutit ögonen och precis skulle somna så kom jag på att missade Ebbas tandläkartid i måndags. Jag hatar verkligen att missa saker... Och när jag legat en stund och irriterat mig på det så kom jag på att jag har tid till njurmedicin den 23 dec 11.00... Hannis begravning är 10.00 samma dag.
Ja, valet är ju inget att snacka om men nu måste jag ännu en gång ringa och boka om min tid på njurmedicin, förra gången avbokade jag för att mitt knä precis hade hoppat ur led, sen fick jag ny tid den 16onde dec men var tvungen att ändra den för att jag var i skolan då...
Så imorgon när jag lämnat på dagis så ska jag ta en sväng in till tandläkaren och tindra med ögonen och få en ny tid till Ebba som inte inkräktar på något annat, sen hem och ringa njurmedicin...
Nu kan jag dessutom inte sova och det hör ju inte till det vanliga när det gäller mig, men har varit så ett tag nu. Tänker alldeles för mycket...
När jag hade slutit ögonen och precis skulle somna så kom jag på att missade Ebbas tandläkartid i måndags. Jag hatar verkligen att missa saker... Och när jag legat en stund och irriterat mig på det så kom jag på att jag har tid till njurmedicin den 23 dec 11.00... Hannis begravning är 10.00 samma dag.
Ja, valet är ju inget att snacka om men nu måste jag ännu en gång ringa och boka om min tid på njurmedicin, förra gången avbokade jag för att mitt knä precis hade hoppat ur led, sen fick jag ny tid den 16onde dec men var tvungen att ändra den för att jag var i skolan då...
Så imorgon när jag lämnat på dagis så ska jag ta en sväng in till tandläkaren och tindra med ögonen och få en ny tid till Ebba som inte inkräktar på något annat, sen hem och ringa njurmedicin...
Nu kan jag dessutom inte sova och det hör ju inte till det vanliga när det gäller mig, men har varit så ett tag nu. Tänker alldeles för mycket...
Unik??
Man hör ju och ser många grejer som är "typiskt" för barn... Men Andrea har en grej som jag aldrig upplevt innan.
Barn gillar ju att kladda och greja med mat och sånt, doppar gärna i allt möjligt, så långt är det ju helt normalt.
Men... Varje gång vi ska äta pommes frites så vill hon doppa i sin mjölk. Det är inte längre något som "bara händer". Så fort hon ser att det är pommes vi ska äta så ber hon om mjölk.
-Måste doppa min mjölk, säger hon. Och så gör hon det med varje pommes. Hon spiller ingenting, slaskar ingenting, bara doppar och äter precis som vi gör med dressing, ketchup etc...
Kanske inte är något ovanligt men jag har aldrig sett det innan. Inte på det sättet...
Nu är snart Idol klart!!! Svejs>!!!
Barn gillar ju att kladda och greja med mat och sånt, doppar gärna i allt möjligt, så långt är det ju helt normalt.
Men... Varje gång vi ska äta pommes frites så vill hon doppa i sin mjölk. Det är inte längre något som "bara händer". Så fort hon ser att det är pommes vi ska äta så ber hon om mjölk.
-Måste doppa min mjölk, säger hon. Och så gör hon det med varje pommes. Hon spiller ingenting, slaskar ingenting, bara doppar och äter precis som vi gör med dressing, ketchup etc...
Kanske inte är något ovanligt men jag har aldrig sett det innan. Inte på det sättet...
Nu är snart Idol klart!!! Svejs>!!!
Polisen
Fick precis ett samtal från polisen i Kronobergs län. De håller på med en utredning av en postanställd som har stulit brev och hade ett som var adresserat till Andrea. Ett födelsedagskort från farfar och farmor.
Obehagligt.
Vi reagerade lite att de inte hörde av sig när hon fyllde år men det är ju inget man direkt ringer och påpekar kanske...
-Varför har ni inte grattat vår dotter???
Och sen har vi inte tänkt mer på det...
Scary iallafall...
Obehagligt.
Vi reagerade lite att de inte hörde av sig när hon fyllde år men det är ju inget man direkt ringer och påpekar kanske...
-Varför har ni inte grattat vår dotter???
Och sen har vi inte tänkt mer på det...
Scary iallafall...
Du kommer alltid finnas i mitt hjärta
( 2005-05-23 )Hon föddes 25 december 1969 och växte upp i helt "fel" familj.
Hon flyttade hemifrån när hon var 15 och har kämpat på egen hand sen dess.
Hennes största önskan var att bli mamma. Hon sa ofta till mig vilken omtumlande upplevelse det var när pappa kom in i hennes liv. Från att inte ha några barn så fanns det hur många som helst runtomkring. Mina bröder bodde hos de mestadels för de hade sin hockey i byn och hade med sig kompisar hem ofta.
Hanni lagade mat och grejade och pratade om bekymmer och lycka med mina bröder och fick ibland oxå skälla på de för att de inte plockade undan efter sig. Men hon trivdes och vi gav henne så mycket, sa hon...
Efter 8 missfall innan hon träffade pappa så blev hon nu gravid igen vilket resulterade i en underbar dotter - min lillasyster.
Tyvärr fungerade det inte med pappa så hon valde att själv uppfostra sitt barn.
När hennes dotter var drygt ett år fick hon sin första diagnos - bröstcancer. Operation och cellgiftsbehandling genomfördes och de trodde hon skulle klara sig. Ett par år senare fick hon opereras igen.
Cancern spred sig och satte sig längs hela kroppspulsådern.
Hon hade på senare år fått lite mer kontakt med sin mamma men som för ett par år sen gick bort i bröstcancer. Även hennes mormor dog i samma veva i samma sjukdom. Deras sjukdomsförlopp gick ganska fort.
Jag träffade Hanni för 9 år sedan, hon hade inte fyllt 30 och jag hade precis passerat 20. Jag hade inga problem med att pappas tjej bara var 9 år äldre än mig. Vi blev vänner hon och jag och kunde prata om allt.
Tyvärr orkade hon inte ha kontakt medans hon var sjuk så jag fick aldrig finnas där för henne när hon var dålig. Men vi träffades igen sen och hon fick uppleva mitt första barn och hennes dotter fick vara moster såklart!!!
Sen orkade hon inte mer. Vi påminde för mycket om det hon hade förlorat.
Igår dog Hanni. Det var lugnt och stillsamt och hon var inte ensam.
Jag vek och accepterade hennes beslut men nu efteråt känns det jättetungt att inte ha fått säga adjö.
Hela dagen har jag hört hennes röst, när hon ringde och tyst sa: Hej, det är Hanni...
Hon var alltid så osäker på om hon störde men våra samtal var långa och innehållsrika och hon hade många små roliga ideér och lösningar om alla möjliga saker.
Jag kommer ihåg kvällen när hon tapetserade sin toalett med rödvin... Hur mycket vi skrattade då och att vi grät en del den kvällen oxå...
Jag minns när hon hade gjort ett prinsessrum till sin lilla prinsessa, hur mycket energi hon hade lagt ner för att hennes dotter skulle få den trygghet och kärlek som hon själv aldrig fick...
Jag saknar henne så mycket och hoppas att hon har det bra där hon är nu.
Hon har kämpat så länge och man kan ju tycka att hon förtjänade ett lyckligt slut. Men det kanske är det hon upplever nu. Synd bara att hon inte fick dela det med oss andra.
Efter 8 missfall innan hon träffade pappa så blev hon nu gravid igen vilket resulterade i en underbar dotter - min lillasyster.
Tyvärr fungerade det inte med pappa så hon valde att själv uppfostra sitt barn.
När hennes dotter var drygt ett år fick hon sin första diagnos - bröstcancer. Operation och cellgiftsbehandling genomfördes och de trodde hon skulle klara sig. Ett par år senare fick hon opereras igen.
Cancern spred sig och satte sig längs hela kroppspulsådern.
Hon hade på senare år fått lite mer kontakt med sin mamma men som för ett par år sen gick bort i bröstcancer. Även hennes mormor dog i samma veva i samma sjukdom. Deras sjukdomsförlopp gick ganska fort.
Jag träffade Hanni för 9 år sedan, hon hade inte fyllt 30 och jag hade precis passerat 20. Jag hade inga problem med att pappas tjej bara var 9 år äldre än mig. Vi blev vänner hon och jag och kunde prata om allt.
Tyvärr orkade hon inte ha kontakt medans hon var sjuk så jag fick aldrig finnas där för henne när hon var dålig. Men vi träffades igen sen och hon fick uppleva mitt första barn och hennes dotter fick vara moster såklart!!!
Sen orkade hon inte mer. Vi påminde för mycket om det hon hade förlorat.
Igår dog Hanni. Det var lugnt och stillsamt och hon var inte ensam.
Jag vek och accepterade hennes beslut men nu efteråt känns det jättetungt att inte ha fått säga adjö.
Hela dagen har jag hört hennes röst, när hon ringde och tyst sa: Hej, det är Hanni...
Hon var alltid så osäker på om hon störde men våra samtal var långa och innehållsrika och hon hade många små roliga ideér och lösningar om alla möjliga saker.
Jag kommer ihåg kvällen när hon tapetserade sin toalett med rödvin... Hur mycket vi skrattade då och att vi grät en del den kvällen oxå...
Jag minns när hon hade gjort ett prinsessrum till sin lilla prinsessa, hur mycket energi hon hade lagt ner för att hennes dotter skulle få den trygghet och kärlek som hon själv aldrig fick...
Jag saknar henne så mycket och hoppas att hon har det bra där hon är nu.
Hon har kämpat så länge och man kan ju tycka att hon förtjänade ett lyckligt slut. Men det kanske är det hon upplever nu. Synd bara att hon inte fick dela det med oss andra.
Sovställning
Igår var vi uppe en sväng på City Gross och handlade. Och det fanns ju en lekhörna där. Barnen var ganska speedade efter 2 helger med mycket socker så jag dumpade de där. Helt tokiga var de och lät ganska mycket. Vände på alla saker och kröp in i tältet som står där och la sig så tältet välte och så låg de där och det såg ut som att allting skulle gå sönder. Men de hade roligt och jag kunde gå runt och kolla lite...
Varje gång vi åker iväg på eftermiddagen och ska handla eller nåt så somnar Andrea i bilen de sista 200 metrarna innan vi är hemma. Så oxå denna gång. Jörgen är lite mer rå och väcker henne. Hon har ju två ben att gå på så det finns ju ingen anledning att bära henne.
Jag är inte riktigt så. Eller inte alls. Jag kommer själv ihåg hur hemskt det var att bli väckt när man precis har somnat och hur jobbigt allting är just då. Dessutom tycker jag det är ganska mysigt att få bära mitt sovande barn medans hon fortfarande inte är så tung.
Så när vi kom in satte jag henne på trappan och tog av henne skorna. Hon vaknade och morrade åt mig och vände sig om och fortsatte sova.
Inte så länge men en fem minuter iallafall medans vi plockade in alla saker och klädde av oss.
Jag kommer ihåg att jag och min syrra brukade lägga oss med kläderna på med flit om vi hade varit iväg och kom hem på natten. Bara för att det var så skönt när man vaknade och klädde av sig och kröp ner i sängen...
Det hände faktiskt sommaren innan jag flyttade upp till Stockholm... Jag vaknade vid åtta på morgonen, fullt påklädd i sängen, svinkallt i lägenheten för balkongdörren stod öppen... Men det var nog mer att jag hade kanske litegrann ... däckat kanske??? Men åh så skönt att krypa ner under täcket!!
Nu är det snart dax för Cityakuten!!!
Varje gång vi åker iväg på eftermiddagen och ska handla eller nåt så somnar Andrea i bilen de sista 200 metrarna innan vi är hemma. Så oxå denna gång. Jörgen är lite mer rå och väcker henne. Hon har ju två ben att gå på så det finns ju ingen anledning att bära henne.Jag är inte riktigt så. Eller inte alls. Jag kommer själv ihåg hur hemskt det var att bli väckt när man precis har somnat och hur jobbigt allting är just då. Dessutom tycker jag det är ganska mysigt att få bära mitt sovande barn medans hon fortfarande inte är så tung.
Så när vi kom in satte jag henne på trappan och tog av henne skorna. Hon vaknade och morrade åt mig och vände sig om och fortsatte sova.
Inte så länge men en fem minuter iallafall medans vi plockade in alla saker och klädde av oss.Jag kommer ihåg att jag och min syrra brukade lägga oss med kläderna på med flit om vi hade varit iväg och kom hem på natten. Bara för att det var så skönt när man vaknade och klädde av sig och kröp ner i sängen...
Det hände faktiskt sommaren innan jag flyttade upp till Stockholm... Jag vaknade vid åtta på morgonen, fullt påklädd i sängen, svinkallt i lägenheten för balkongdörren stod öppen... Men det var nog mer att jag hade kanske litegrann ... däckat kanske??? Men åh så skönt att krypa ner under täcket!!
Nu är det snart dax för Cityakuten!!!
Inga hål i mina byxor
När jag köper ett par jeans, och så har det varit i många år, så går de sönder efter 2-3 månader... De skavs sönder där låren går ihop och sen är det kört att få ihop de snyggt igen och tillslut kastar jag de. Inte slitna någon annanstans, bara mellan benen... Nu köpte jag färdiga lappar som man stryker på och sen syr runt. Skitbra!!! Och smidigt. Jag väntade inte tills de gick sönder den här gången... Men... Det fanns bara en färg - ljus. Men, jag tror inte det kommer synas sådär jättemycket. Stora hål syns säkert mer oxå.
And some more...
Jag hittade två bilder från Segovia. Den första är ett slott - Alcázar och den andra är katedralen. Hittade oxå lite text...
Text: Birthe Midtun Översättning: Petra Engström
Segovia – Törnrosastaden Segovia har ofta hamnat lite i skymundan av den mer populära Toledo.
Men när du närmar dig och ser staden i fjärran är det svårt att förstå varför.
Att resa in i Segovia är nämligen som att fara rakt in i sagan om Törnrosa.
Det sägs faktiskt att Segovias fästning, Alcázar, var inspirationskällan till Walt Disneys Törnrosaslott. Och det är inte konstigt.
Borgen har allt man annars bara hittar i sagornas värld: runda torn, vallgravar, salar och hemliga rum som varit hem åt ett otal kungligheter genom åren.
Alcázar i Segovia nämns för första gången i historiska dokument från 1122 men mycket tyder på att fästningen grundlades redan under den romerska ockupationen. Det var också romarna som byggde den berömda viadukt som ledde vatten in till byn ända fram till slutet av artonhundratalet.
Nu fungerar den högresta, över två tusen år gamla viadukten som gräns mellan den gamla och nya delen av staden. Dessutom är den en unik sevärdhet.
Katedralen i Segovia, som är en av de vackraste gotiska byggnaderna i hela Spanien, kallas ibland för ”katedralernas first lady”. Den ackompanjeras av ytterligare ett tjugotal kyrkor i staden, något som bidragit till att Segovia är ett så populärt resmål för brudpar. Många nygifta är det som strosat genom stadens gamla kvarter där romantiken blomstrar och varje hus är en sevärdhet i sig.
Fortsättning på om...
En bil....
En andalusier...
Är väldigt nöjd med vårt nuvarande soffbord från IKEA, praktiskt och fint men en aningen slitet...
Soffa från Mio...
Soffa från Mio...
Och en slappstol från Svenska hem...
Drömma kan man väl få göra, eller hur???
Kanske, om ,ifall att...
La mig tidigt idag, direkt efter Bones men har inte kunnat somna.
Jag har legat och tänkt på vad jag skulle göra om jag hade mycket pengar...
Jag tror inte man kan bli odelat lycklig bara man har mycket pengar men livet skulle definitivt bli mycket enklare.
Ett av Jörgens och mina olikheter är ju bla hur vi ser på pengar och hur man delar de. Oxå om vad man gör av sin fritid och fördelar sin tid.
Om jag hade sådär mycket pengar som jag "behöver" skulle jag:
* Behålla lägenheten men anlita målare som fixar till här inne.
* Ändra min inredning, inget exklusivt men mer användbart, praktiskt och matchande och framförallt mysigt...
* Jag skulle kasta ut alla fula, vita standardgarderober och sätta dit några jag verkligen gillar.
* Diskmaskin
* Köpa en bil
* När jag vill hälsa på någon jag tycker om skulle jag göra det utan krångel, eftersom jag har en egen bil och har råd att tanka den.
* Bygga ut mammas kök så att alla får plats utan problem när vi samlas.
* Ebba och Andrea skulle få varsin cykel istället för att samsas om en och samma...
* Köpa ett simkort och inte dra mig för att sticka dit även att det är -15 ute (eftersom jag har egen bil)...
* Låta mitt hår växa men gå regelbundet till frisör som piffar till det lite sådär i allmänhet med färg och dylikt...
* Åka till Segovia, Spanien och titta in i katedralen där (jag var så bakis när vi körde förbi att jag inte pallade kliva ur bilen)
* Köpa alla böcker till alla kurser jag läser på högskolan så jag bara kan gå och plocka när jag behöver de.
* Framkalla alla bilder i Jörgens dator och sen sitta med 10 000 bilder och välja ut de jag vill ha i mina album (tråkigaste som finns att sitta vid datorn och försöka välja vilka bilder som ska framkallas, särskilt när det finns så många)
* Fixa ett place till pappa nära mig så att jag när jag vill kan åka ut till honom och rida. Och flickorna skulle oxå få lära sig.
* Hälsa på mina syskon som bor lite överallt.
* Bara sitta hemma och känna att jag har läget under kontroll!!!!
För jag tror, att om det hade varit så så hade jag inte haft ett så stort behov av att hela tiden hitta på något. Kanske jag har det behovet för att det jag vill göra inte passar in i min budget. Om jag hade haft möjligheterna så hade det kanske inte känts så tungt att han och jag inte har samma intressen, för vi hade ju träffats ändå när det passar mig. Han hade fått göra det han vill och jag hade fått göra det jag vill och vi hade säkerligen kommit mycket bättre överens.
För det är väl egentligen inte hela världen om han inte vill umgås med andra lika mycket som jag. Men när bilen är hans och de mesta pengarna hans så kan jag ju inte göra det jag har lust med.
Så köp en trisslott till mig i julklapp-kanske är det min tur???
Jag har legat och tänkt på vad jag skulle göra om jag hade mycket pengar...
Jag tror inte man kan bli odelat lycklig bara man har mycket pengar men livet skulle definitivt bli mycket enklare.
Ett av Jörgens och mina olikheter är ju bla hur vi ser på pengar och hur man delar de. Oxå om vad man gör av sin fritid och fördelar sin tid.
Om jag hade sådär mycket pengar som jag "behöver" skulle jag:
* Behålla lägenheten men anlita målare som fixar till här inne.
* Ändra min inredning, inget exklusivt men mer användbart, praktiskt och matchande och framförallt mysigt...
* Jag skulle kasta ut alla fula, vita standardgarderober och sätta dit några jag verkligen gillar.
* Diskmaskin
* Köpa en bil
* När jag vill hälsa på någon jag tycker om skulle jag göra det utan krångel, eftersom jag har en egen bil och har råd att tanka den.
* Bygga ut mammas kök så att alla får plats utan problem när vi samlas.
* Ebba och Andrea skulle få varsin cykel istället för att samsas om en och samma...
* Köpa ett simkort och inte dra mig för att sticka dit även att det är -15 ute (eftersom jag har egen bil)...
* Låta mitt hår växa men gå regelbundet till frisör som piffar till det lite sådär i allmänhet med färg och dylikt...
* Åka till Segovia, Spanien och titta in i katedralen där (jag var så bakis när vi körde förbi att jag inte pallade kliva ur bilen)
* Köpa alla böcker till alla kurser jag läser på högskolan så jag bara kan gå och plocka när jag behöver de.
* Framkalla alla bilder i Jörgens dator och sen sitta med 10 000 bilder och välja ut de jag vill ha i mina album (tråkigaste som finns att sitta vid datorn och försöka välja vilka bilder som ska framkallas, särskilt när det finns så många)
* Fixa ett place till pappa nära mig så att jag när jag vill kan åka ut till honom och rida. Och flickorna skulle oxå få lära sig.
* Hälsa på mina syskon som bor lite överallt.
* Bara sitta hemma och känna att jag har läget under kontroll!!!!
För jag tror, att om det hade varit så så hade jag inte haft ett så stort behov av att hela tiden hitta på något. Kanske jag har det behovet för att det jag vill göra inte passar in i min budget. Om jag hade haft möjligheterna så hade det kanske inte känts så tungt att han och jag inte har samma intressen, för vi hade ju träffats ändå när det passar mig. Han hade fått göra det han vill och jag hade fått göra det jag vill och vi hade säkerligen kommit mycket bättre överens.
För det är väl egentligen inte hela världen om han inte vill umgås med andra lika mycket som jag. Men när bilen är hans och de mesta pengarna hans så kan jag ju inte göra det jag har lust med.
Så köp en trisslott till mig i julklapp-kanske är det min tur???
Amen va faan...
Idag har flickorna varit lediga. Dagen började ganska illa tidigt halv 5 imorse när Ebba kom in och sa att hon var törstig. Hon var ganska gnällig och jag hyschade på henne så hon inte skulle väcka Andrea men det gjorde hon ju ändå och medans jag kissade Andrea så flög Jörgen upp och slet bort Ebbas lampa från väggen. I det här huset får barnen inte sova med tänd lampa, jag förstår inte det för det är så sällan det händer och kan det hjälpa de om de drömt mardröm så förstår jag inte varför det inte kan gå...
Han sa iallafall till henne att han har varnat henne och att nu var det nog. Hon blev ju skitledsen såklart så när jag var färdig med Andrea så fick jag gå in och trösta Ebba. Innan jag gick in till henne sa jag till Jörgen att han var sjuk i huvudet och psykopat...
Hon lugnade sig iallafall efter en stund men sa att hon aldrig mer ville prata med sin pappa...
När jag la mig så tog det inte lång stund innan hon började snyfta igen så jag tog min kudde och gick och la mig hos henne. Sover inte särskilt bra i hennes säng så natten tog väl slut där även jag inte gick upp förrän sju sen...
#Det här är något jag absolut inte hade kunnat skriva om i andra bloggen för jag tror hans syster personligen hade kommit ner och lynchat mig. Inte för att hon hade haft nån chans men ändå... Men jag hittar ju inte på de här sakerna. Han har såna sidor och kan inte han/de stå för de så får han väl låta bli att bete sig sådär...
Hade tvättid idag och medans den höll på så var vi ute och lekte en sväng. Barnen blev leriga så jag tog med mig ombyte till tvättstugan och slängde in deras kläder i maskinen. Sen gick vi hem och de badade och jag duschade. De fick mat och jag hämtade tvätten. Sen gick vi till bussen.
Två förväntansfulla damer som sedan charmade alla gamla tanter på bussen och tom den suraste av alla busschaufförer jag någonsin träffat sa hej och log åt de...
Han sa iallafall till henne att han har varnat henne och att nu var det nog. Hon blev ju skitledsen såklart så när jag var färdig med Andrea så fick jag gå in och trösta Ebba. Innan jag gick in till henne sa jag till Jörgen att han var sjuk i huvudet och psykopat...
Hon lugnade sig iallafall efter en stund men sa att hon aldrig mer ville prata med sin pappa...
När jag la mig så tog det inte lång stund innan hon började snyfta igen så jag tog min kudde och gick och la mig hos henne. Sover inte särskilt bra i hennes säng så natten tog väl slut där även jag inte gick upp förrän sju sen...
#Det här är något jag absolut inte hade kunnat skriva om i andra bloggen för jag tror hans syster personligen hade kommit ner och lynchat mig. Inte för att hon hade haft nån chans men ändå... Men jag hittar ju inte på de här sakerna. Han har såna sidor och kan inte han/de stå för de så får han väl låta bli att bete sig sådär...
Hade tvättid idag och medans den höll på så var vi ute och lekte en sväng. Barnen blev leriga så jag tog med mig ombyte till tvättstugan och slängde in deras kläder i maskinen. Sen gick vi hem och de badade och jag duschade. De fick mat och jag hämtade tvätten. Sen gick vi till bussen.
Två förväntansfulla damer som sedan charmade alla gamla tanter på bussen och tom den suraste av alla busschaufförer jag någonsin träffat sa hej och log åt de...Vi åkte upp till Citygross och köpte present och så gick vi därifrån till Jörgens jobb och väntade där på honom tills han hade slutat. Sen åkte vi och handlade.
En ganska intensiv dag men skönt att få umgås med flickorna. Tycker jag har försummat de en del det sista. Sen att de har pratat hål i öronen på mig är ju en annan historia. Särskilt Andrea är en riktig pratkvarn men en väldigt söt sådan med många roliga uttryck...
Vi satt i soffan och kollade på Tarzan 20 fick de gå och lägga sig... Nu sitter jag här ensam, skickade hem Jörgen till Thorbjörn och deras jävla spel för jag pallar inte en fredagkväll till med det där i ögonvrån... Väntar på utröstningen i Idol. Personligen tycker jag Kevin ska vinna i år men jag gråter nästan när man tänker på vilken skillnad det var från förra året med Amanda och Marie och de flesta andra med, jämfört med årets idoler... Det är bara Kevin som verkligen är något speciellt. Tycker jag...
Hoppas ni har en trevlig kväll ni andra. Kramar
Nu får det vara nog!
När jag skulle köra upp på Mc första gången så hade jag aldrig kört på bana... Jag var jättebra på vägarna och hade många mil i arslet men banan fanns inte där.
Jag hade lånat en motorcykel som läckte olja... När jag skulle köra iväg på första sträckan på banan så hade jag glömt sätta på bensinkranen... Vilket betyder att jag inte kom särskilt långt. Pinsamt...
När jag sedan skulle göra säkerhetskontrollen som jag heller aldrig hade gjort så bara brast allt. Mitt ex, som hade lagt sig ner i bilen för han inte ville titta när jag gjorde bort mig, hade sagt att jag skulle prata om vaggan och sulorna, att det lät proffsigt... Men det tyckte inte uppkörningsläraren... Han tittade på mig och skakade på huvudet och sa att det var det värsta han hade hört, att jag inte fick köra en meter till och han vägrade släppa ut mig på stora vägen...
Jag grät då och rörde inte min egen motorcykel på hela sommaren...
Jag kontaktade iallafall den körskolan som var på plats samtidigt som mig och de beställde en ny tid och sa att jag skulle höra av mig ett par veckor innan uppkörning så skulle vi fixa banan...
Jag körde 6 lektioner på banan. Och den enda landsvägskörningen var från och till körskolan...
Så jag fick min revansch!!!
Samma uppkörningslärare fick jag... Jag var jättenervös verkligen men banan gick jättebra. Och när det sen flera timmar senare var min tur att ge mig ut på landsväg så var allting bara underbart!!!
- Jag vet inte vad som hände förra gången, men idag var det en ren fröjd att vara ute och söndagsåka med dig, sa uppkörningsläraren till mig efteråt när han gav mig lappen!!!
Så som jag mådde första gången så mår jag idag... Jag har en muntlig tenta 13 idag och jag kan verkligen ingenting... Jo, en hel del latinska ord och några kranialnerver men inget sammanhang i några system eller hur blodet färdas... Det skulle bli samma som "vaggan och sulorna"...
Jag brukar inte vara särskilt nervös inför ett prov. Jag tar det som det kommer och står för mitt resultat... Jag brukar aldrig få blockout och det jag inte kan, det kan jag inte efter 5 minuter heller...
Men idag har jag fruktansvärt ont i magen, jag har sovit skitdåligt inatt och nej, jag tänker inte åka in...
Jag behöver inte skriva någon förklaring på mailen till läraren, bara att jag inte kommer... Fast jag skulle så gärna vilja..
Jag vill förklara det svarta hål som finns i mig. Hur det har varit på sista tiden och hur jag faktiskt egentligen är ganska duktig och ordentlig fastän att jag suger totalt nu...
Allt är sådär just nu... När barnen har lagt sig på kvällarna och sovit en timme så börjar jag längta så otroligt mycket efter de och förbannar mig själv att jag inte myste med de innan de gick och la sig, att jag inte satt i sängen och läste saga och att jag inte kramades särskilt mycket... Och nästa dag är det likadant...
Jag vill så mycket när det redan är försent men när en ny dag kommer och nya möjligheter finns så sackar jag ihop och magen vänder sig och jag får istället ingenting gjort alls...
Hur ska jag komma ur den här onda cirkeln? Jag vet att jag bara kan göra det själv, ingen kan göra det åt mig... Men hur??
Jag hade lånat en motorcykel som läckte olja... När jag skulle köra iväg på första sträckan på banan så hade jag glömt sätta på bensinkranen... Vilket betyder att jag inte kom särskilt långt. Pinsamt...
När jag sedan skulle göra säkerhetskontrollen som jag heller aldrig hade gjort så bara brast allt. Mitt ex, som hade lagt sig ner i bilen för han inte ville titta när jag gjorde bort mig, hade sagt att jag skulle prata om vaggan och sulorna, att det lät proffsigt... Men det tyckte inte uppkörningsläraren... Han tittade på mig och skakade på huvudet och sa att det var det värsta han hade hört, att jag inte fick köra en meter till och han vägrade släppa ut mig på stora vägen...
Jag grät då och rörde inte min egen motorcykel på hela sommaren...
Jag kontaktade iallafall den körskolan som var på plats samtidigt som mig och de beställde en ny tid och sa att jag skulle höra av mig ett par veckor innan uppkörning så skulle vi fixa banan...
Jag körde 6 lektioner på banan. Och den enda landsvägskörningen var från och till körskolan...
Så jag fick min revansch!!!
Samma uppkörningslärare fick jag... Jag var jättenervös verkligen men banan gick jättebra. Och när det sen flera timmar senare var min tur att ge mig ut på landsväg så var allting bara underbart!!!
- Jag vet inte vad som hände förra gången, men idag var det en ren fröjd att vara ute och söndagsåka med dig, sa uppkörningsläraren till mig efteråt när han gav mig lappen!!!
Så som jag mådde första gången så mår jag idag... Jag har en muntlig tenta 13 idag och jag kan verkligen ingenting... Jo, en hel del latinska ord och några kranialnerver men inget sammanhang i några system eller hur blodet färdas... Det skulle bli samma som "vaggan och sulorna"...
Jag brukar inte vara särskilt nervös inför ett prov. Jag tar det som det kommer och står för mitt resultat... Jag brukar aldrig få blockout och det jag inte kan, det kan jag inte efter 5 minuter heller...
Men idag har jag fruktansvärt ont i magen, jag har sovit skitdåligt inatt och nej, jag tänker inte åka in...
Jag behöver inte skriva någon förklaring på mailen till läraren, bara att jag inte kommer... Fast jag skulle så gärna vilja..
Jag vill förklara det svarta hål som finns i mig. Hur det har varit på sista tiden och hur jag faktiskt egentligen är ganska duktig och ordentlig fastän att jag suger totalt nu...
Allt är sådär just nu... När barnen har lagt sig på kvällarna och sovit en timme så börjar jag längta så otroligt mycket efter de och förbannar mig själv att jag inte myste med de innan de gick och la sig, att jag inte satt i sängen och läste saga och att jag inte kramades särskilt mycket... Och nästa dag är det likadant...
Jag vill så mycket när det redan är försent men när en ny dag kommer och nya möjligheter finns så sackar jag ihop och magen vänder sig och jag får istället ingenting gjort alls...
Hur ska jag komma ur den här onda cirkeln? Jag vet att jag bara kan göra det själv, ingen kan göra det åt mig... Men hur??
Va???
Jag blir så trött på systemen...
Områdeschefen som har hand om vårt dagis har ringt till dagis och diskuterat mitt schema som jag har lämnat in för nya kursen. Jag har ju nytt schema var 5e vecka... Nu blir det ju lite fler veckor över jul eftersom jag är ledig då. Nu har hon iallafall sagt att jag inte får lämna in ett blankt schema för de två veckorna... Men jag har ju inget schema då. Ska jag hitta på att de behöver vara på dagis???
Så jag ringde till henne idag och hon sa att reglerna är så för att det ska vara rättvist. Lärare som är lediga över jul och sommar får betala samma taxa som resten av året. Men de får ju samma betalt oxå. Jag får 2000 kr mindre från Csn vid jul och kan ju tycka jag ska få betala mindre på dagis då med men så funkade det inte.
Hur blir det sen i sommar när jag inte får ett öre från Csn, ska jag betala för heltid då oxå men inte få ha de mer än 15 timmar i veckan om jag inte har ett sommarjobb??
Dessutom sa hon tillslut att jag inte ens behöver lämna in något schema till henne, bara till dagis för jag är redan registrerad på heltid till maj-09... Och har heller inte behövt det på hela tiden. Men varför säger hon inte det på en gång då? Och varför ringer hon och krånglar med dagispersonalen om det ändå inte spelar någon roll??
Vi har fått schema till nya kurser så sent från skolan så det har blivit jättestressigt att lämna in... Men nu sa hon att tiderna bara behövs lämnas till just dagis för att de ska veta...
Och att heltid gäller från 25 timmar och uppåt. Och då blir det samma taxa oavsett om jag har 27 timmar eller 45...
Jag fattar faktiskt inte så mycket just nu...
För om jag hämtar senare en dag så måste fröknarna registrera det... Men om jag hämtar tidigare så ska det inte registreras. Så det kan ju inte ha något med statistik att göra heller...
Jag kliar mig i huvudet och sätter mig med anatomin istället...
Områdeschefen som har hand om vårt dagis har ringt till dagis och diskuterat mitt schema som jag har lämnat in för nya kursen. Jag har ju nytt schema var 5e vecka... Nu blir det ju lite fler veckor över jul eftersom jag är ledig då. Nu har hon iallafall sagt att jag inte får lämna in ett blankt schema för de två veckorna... Men jag har ju inget schema då. Ska jag hitta på att de behöver vara på dagis???
Så jag ringde till henne idag och hon sa att reglerna är så för att det ska vara rättvist. Lärare som är lediga över jul och sommar får betala samma taxa som resten av året. Men de får ju samma betalt oxå. Jag får 2000 kr mindre från Csn vid jul och kan ju tycka jag ska få betala mindre på dagis då med men så funkade det inte.
Hur blir det sen i sommar när jag inte får ett öre från Csn, ska jag betala för heltid då oxå men inte få ha de mer än 15 timmar i veckan om jag inte har ett sommarjobb??
Dessutom sa hon tillslut att jag inte ens behöver lämna in något schema till henne, bara till dagis för jag är redan registrerad på heltid till maj-09... Och har heller inte behövt det på hela tiden. Men varför säger hon inte det på en gång då? Och varför ringer hon och krånglar med dagispersonalen om det ändå inte spelar någon roll??
Vi har fått schema till nya kurser så sent från skolan så det har blivit jättestressigt att lämna in... Men nu sa hon att tiderna bara behövs lämnas till just dagis för att de ska veta...
Och att heltid gäller från 25 timmar och uppåt. Och då blir det samma taxa oavsett om jag har 27 timmar eller 45...
Jag fattar faktiskt inte så mycket just nu...
För om jag hämtar senare en dag så måste fröknarna registrera det... Men om jag hämtar tidigare så ska det inte registreras. Så det kan ju inte ha något med statistik att göra heller...
Jag kliar mig i huvudet och sätter mig med anatomin istället...
Ihopdraget
Jag håller på att lära mig hur Blogger fungerar, därför blir det inte så många inlägg och inte heller precis som jag har tänkt mig. Gamla bloggen hade en del brister i uppläggen men jag visste ändå hur det fungerade...
Vi har haft två kalas i helgen. I lördags kom mamma, pappa, Daniel och Dave och i söndags var det alla barnen.
Jag vet iallafall att det inte blir fler tårtor på barnens kalas. Jag tyckte de var jättegoda och jag tror de andra vuxna tycker det oxå. Men barnen är inte lika förtjusta. Nej, det blir glass och frukt nästa gång...
Min 4-åring som hjälper mamma att diska!! Hon var jätteduktig och energisk!
Hon ville ha spindelmannentårta till sitt första kalas. Tyvärr räckte inte färgen till varken spindel eller helt nät men det blev himla bra ändå. 
I går var det prinsesskalas. Som hon har pratat om detta kalas i flera månader och så när vi väl är där så vill hon inte ens vara prinsessa. Hon ville vara Pippi. Och efter en stund så var hon älva... Här är iallafall tårtan som Annika gjorde!
Spindelmannen (Andrea) har brottat ner Simon...
Ebba som spindelman...
Och Andrea...
Pippi-Ebba!!!
Pippi-AndreaNu är det måndag och imorgon ska jag till Vaggeryd och plugga... Ska bli skönt att komma bort en stund men skönt att det inte är så långt att åka... Tänker faktiskt prova att cykla ner till stationen imorgon. Tror det blir bra!
Nu har jag date med en av mina bästa vänner - Tv´n!!!!!
Eeemiiil!!!!
Häromdagen så va flickorna i köket och sjöng julsånger. Det var så fint så jag ville inte störa de. Dessutom låg jag helt utslagen i soffan och va inte alls sugen på att resa mig. Ebba kom in och sa att Andrea hade tagit något ur soppåsen. Okej, sa jag men orkade inte resa på mig.
Sen kom Ebba in igen med en näve kaffesump. - Det här var det mamma, jag visste inte vad det hette...
Så tillslut reste jag mig och när jag kom in i köket så var det kaffesump över hela golvet och Andrea lyfte precis på benet och kissade på golvet.
- Jag hann inte till toaletten mamma!!! Ja, vad ska man säga? De fick ju städa upp men om det var ett straff vet jag inte för de slogs om vem som skulle få använda dammsugaren.
Andrea har ju en egen snickabo, som är toaletten nere och dit springer hon och gömmer sig mest hela tiden även när inga hyss har gjorts. Men hon tycker det är roligt.
