Jag längtade verkligen efter barn, att få vara mamma till en liten som kom från mig, som var av mitt blod, som jag hade skapat...
Helt underbart har det varit och är fortfarande och jag älskar de mer än allt annat här i världen..
Men när man går där och längtar och hoppas så tänker man inte på vad man ger de i arv...
Andrea har fått munherpes... Hon har haft det en eller ett par gånger innan men visste inte exakt då om det var herpes. Nu vet jag det... Stackars liten. Jag vet ju hur ont det gör när blåsorna ploppar upp. Jag vet hur jobbigt det kommer bli sen när hon blir större och man får de när det är som minst lämpligt. Hur pinsamt det är när man tex jobbar som servicepersonal där man träffar kunder hela tiden... Och ännu pinsammare - när man precis träffat en kille...
Nu är herpes inte jättefarligt, man dör inte av det eller så men det är nog så jobbigt när man har det....
0 kommentarer:
Skicka en kommentar