I måndags ringde de till jörgen från dagis så han fick hämta Andrea. Hon hade kliat på hakan så svinkoppan som höll på läka hade börjat blöda och de ville de inte ha henne kvar.
Så igår hade han både Ebba och Andrea hemma.
Man kanske kan tycka att jag borde kunnat ha de eftersom jag ändå är hemma men det var hans vecka och han ville ta det ansvaret själv....
I vilket fall som helst så va jag över en sväng och vi bestämde att vi skulle ta en promenad tillsammans. Så vi gick till ICA och tillbaka...
Det där med "hel" familj är så mysigt... Där går en mamma och en pappa med sina två döttrar...
Och vi har ju en väldigt bra relation sen vi delade på oss. Det är roligt att träffa honom och vi kan prata om det mesta och nu när det inte händer så ofta så orkar jag tom lyssna på hans problem om hur det är på jobbet och så och han känner väl att det är skönt att han kan prata om det utan att jag suckar...
Samtidigt som det känns bra och är skönt så är det svårt att säga hur det påverkar barnen. Jag vill ju tro att de mår bra av att vi umgås gemensamt och det tror jag de gör oxå samtidigt som de kanske är lite mer osäkra...
Förut kunde de ju ta givet att jag fanns där när de vaknade osv men nu kommer jag ju och går lite som och de kan aldrig veta helt säkert om jag ska göra det eller inte förutom den veckan de är hos mig.
Ebba bröt nämligen ihop på ICA igår, av egentligen ingen anledning men hon suckade och började gråta och sa att "Jag saknar dig så mycket, mamma"!!! Och då hade vi ju ändå umgåtts några timmar...
Svårt att veta men om jag vet att de finns i närheten så kan iallafall inte jag hålla mig borta i 7 dagar utan att träffa de. Är de i Stockholm så är det ju en annan sak, då går det ju inte...
Vi pratade om julen häromdagen. Förut har vi ju firat ena året i Stockholm och det andra i Småland. Förra julen va vi i Småland med undantaget att Jörgen tog med sig barnen upp på juldagen och jag tgräffade de inte igen förrän efter nyår...
I år är julafton min vecka med byte på juldagen så jag frågade hur han hade tänkt sig det.
Han sa att han troligtvis inte kommer ha råd att åka upp men att hans mamma pratat om att de skulle komma ner istället. Då sa jag att om de är hemma så vill jag ju fira julen med mina barn och han sa att det var ju helt okej eftersom det faktiskt är på min vecka...
Ja, ja, det löser sig och även att tiden går fort så är det ju en stund kvar innan julen är här...
0 kommentarer:
Skicka en kommentar