Dröm....

Inatt vid kvart över 4 ringde Jimmy, inte många signaler så jag hann inte svara... Han hade oxå skrivit ett sms som innehöll "Vadå.."... Ja, vadå, vadå???

Blev lite irriterad... Det är okej att ringa mig på natten, men då måste man ju vilja nåt... Sen om man bara vill prata skit spelar inte så stor roll egentligen... Jag vill att alla ska känna att de kan ringa vilken tid som helst på dygnet... Särskilt ska mina barn alltid kunna känna det... Att de aldrig stör...

Själv har jag ringt min mamma ett antal ggr okristlig tid bara för att säga att jag älskar henne eller för att berätta nåt annat...

Nu är min mamma så trött så det är sällan hon ens kommer ihåg att man har ringt men ändå;)

I vilket fall som helst så tog det nästan en timme innan jag kunde somna om vilket gjorde mig ganska irriterad...

När jag väl somnade så började jag drömma.

Drömde att Jimmy och jag va nakna i en husvagn och att pappa ringde och ville ha pengar till bensin. Jag föreslår att jag kan möta honom på motorcykeln.

På en gräsmatta sitter Male och Isak och Andrea sitter bredvid i en barnstol. Jimmy hälsar på de, har ju träffat de innan.

Han blir lite sur för att han inte hittar sin cykel, men den hade han hängt upp i ett träd men glömt bort.

Jag åker iväg själv på motorcykeln, åker på grusväg. Möter pappa men han ser inte mig och stannar inte.

Ser en blixt på himlen som ser ut som en slickepott, den slår ner i ett träd och det börjar brinna.

Jag vänder och ser hur elden sprider sig snabbare än jag kör.

Två tre stora hundar kommer och jag försöker ringa 112 men som vanligt i drömmar slår jag hela tiden fel siffror.

Tillslut kommer jag iallafall fram och säger att det brinner, tanten i växeln suckar lite men tackar så mycket för informationen. Under tiden jag pratar med henne har jag kommit ut på en massa sand med en stor flod på höger sida som slingrar sig...

Istället för floden möter jag ett tåg, ser mina barn på tåget hoppa ner på sanden, ser Alva och Sofia oxå.

Marken har börjat röra sig och går på två håll, barnen försvinner från mig. Ett av de hoppar över och jag ropar till Alva som är längst bort att hon ska hoppa. Hon gör det och jag ropar igen att hon ska försöka få med sig Andrea.

Alva försöker hoppa tillbaka men hamnar emellan och försvinner under marken... Mina barn och Saras barn är borta för alltid och jag vaknar...

1 kommentarer:

annapanna sa...

Herregud vilka sjuka drömmar su drömmer... förstår om du inte har lust att somna... hu..