Jag är verkligen så trött på folk som inte kan höra av sig när de sagt, som krånglar till allt... Som ger mig förhoppningar om iallafall en trevlig kväll och sen händer ingenting!!!!!!!
Och jooo, med folk menas killar....
Ringa och tjata om att man ska ses, ha långa dskussioner om hur seriös man är, nästan få mig att bli skraj för att tankarna om en framtid är så allvarliga att jag inte vet om jag ens vill hänga på....
Sen... Inget.... Inte ett ljud.... Efter en vecka hörs man igen och förlåt frånvaron men detta och detta har hänt osv....
Nya samtal om hur det skulle kunna bli om man blir kär... Och så bestäms det tillslut att vi ska ses... När det väl är dags så kommer det ett nytt hinder och frågan om ifall vi kan ta det dagen efter kommer upp.... Alltså: Han får förhinder men vill jättegärna ses dagen efter istället...
Dagen efter - inte ett ljud....
Äh, jag blir galen!!!!
Och så tänker jag att det får vara nog, att detta va sista chansen han fick för jag pallar inte mera strul... Men så är jag ju så svag... Om jag inte är färdig med nån så är det så svårt att stå på sig, för jag vill ju fortfarande träffa honom...
Men varför i hela helvetet vill jag det???????? Killen e ju bara strulig, tråkig och dryg egentligen....
0 kommentarer:
Skicka en kommentar