Drunken sailor...

Vi har träffats så mycket den senaste månaden... Diskuterat så mycket... Fortfarande har han varit rörig, komplicerad och strulig men det har ändå inte funnits i min värld att han inte skulle stanna kvar i mitt liv...

Nu är han borta och jäklar va ont det gör... Jag vet att det låter dramatiskt och det går ju givetvis inte jämföra alls, men närapå att den här dan har varit lika jobbig som dagen då jag bestämde att jag och Jörgen inte kunde leva tillsammans längre....

Guuuud, va jag saknar min sjöman....