Svimma krampaktigt

I fredags hade jag en städdag, plockade iordning nästan överallt, bäddade rent min säng, plockade in tvätt osv....

Jag drack kaffe, åt knäckebröd, en tallrik ris och en apelsin....

På eftermiddagen gick jag över en sväng till Jörgen där han och barnen och deras farmor satt och spelade spel... Vilken skum känsla det är ibland att se sina egna barn, sitt eget kött och blod som man känner så väl, vara i en helt annan situation än de brukar vara... De säger andra saker och beter sig på andra sätt än de gör med mig...

Jag frågade iallafall Jörgen om jag fick låna hans bil, skulle handla och sånt tänkte jag. Det va jättelänge sen jag frågade och han sa faktiskt ja...

Gick hem och fortsatte greja medans jag väntade på att Anna skulle komma hem från Göteborg. Hon hade tandvärk så innan jag skulle hämta henne gick jag över till Jörgen och skulle kolla om han hade nåt starkare än alvedon. Det hade han inte. Insåg att jag hade glömt bilnyckeln hemma och gick och hämtade den.

Mådde jättebra, gick uppåt parkeringen och såg hans mammas bil som stod bakom hans. Sen kommer jag inte ihåg mer än att jag va på date med en snygg kille....

Sen kommer det in nån i ett rum och säger att min mamma har ringt och då fattar jag att jag har svimmat igen, jag bryter ihop och blir så ledsen...

Det är lite diffust och jag kommer inte riktigt ihåg hur allting kommer fram men Julia har iallafall kommit precis när jag ligger på marken och krampar.

Hon hade frågat mig vad jag hette och jag hade vetat det men inte vetat vem hon va.

Jag hade inte velat åka med i ambulansen men Julia hade sagt att det ju va snygga killar med där och då hade jag blivit glad och tyckt det va okej.

Anna och Julia kom upp till akuten efter en stund och Julia berättade hur hon hade upplevt det.

Jag hade då ganska högt blodtryck och de satte än en gång på mig en apparat som skulle mäta mitt hjärta över natten.

När jag kom upp på medicinavdelningen va jag helt klar och ganska hungrig. Klockan va nog 21 tror jag.... 18.44 hade jag pratat med Anna och va på väg till Jörgen, en timme senare ligger jag på ett rum på akuten så det gick fort.

På medicin jobbade en tjej som jag genast kände igen sen förra gången och hon kände igen mig oxå...

Somnade halv tio eller nåt, fanns ju inte mycket annat att göra. Vaknade halv 2 på natten, tittade lite på tv, åt en macka... Sen somnade jag om igen och blev väckt kvart över 6. De skulle kolla mitt tryck och sånt.

122/80 i tryck och 48 i puls.... Mitt socker låg på 4,2. Sen kommer jag inte ihåg fler siffror.

När läkaren kom sen framåt 11 tror jag så gick vi igenom vad som hade hänt. Han pratade lite om min OP och sa att alla värden såg bra ut.

Jag gav honom min "tro" om varför det delvis blir såhär... Jag äter Enalapril för mina njurar som är blodtryckssänkande och det i kombination med att jag redan har ganska lågt tryck och att jag inte har ätit och druckit ordentligt kan ju vara en förklaring till svimningarna, men varför jag krampar har jag ingen aning om.

Läkaren tyckte jag skulle sluta med Enalaprilen för han hade inte läst alla mina papper, det är den enda medicinen som kan skydda njurarna i mitt fall.... Och det va ju en ganska stor utredning på om jag skulle fixa det innan de satte in den medicinen...

Jag inser att det här är lite rörigt, jag vet ju knappt själv vad det är som händer...

Fika med en kompis nu!


1 kommentarer:

Charlotte sa...

Men gud stackare!! Hoppas verkligen det inte händer igen o att det blir bättre!! Kramar!!