Sluta röka

Jag är emot att gå ut publical med att jag ska sluta röka. För om ingen vet om det så kan heller ingen skälla på mig när jag börjar igen. Jag hatar när folk skäller på mig och sluta röka är inte min starka sida...

Jag tog mina första bloss som tolvåring. Jag hade en äldre kompis som rökte men hon sa till mig hela tiden att jag skulle låta bli, att jag aldrig skulle börja. Men tvärtom som man är så var jag "tvungen" att prova... I hockeyrummet i mammas källare satt jag alldeles ensam och blossade. Mådde fruktansvärt illa men gillade ändå känslan som fanns där ibland.
Smygrökte lite med min barndomskompis när jag var och hälsade på henne. Vi cyklade ut i skogen till en övergiven lada och gömde oss på baksidan och rökte och var skitnervösa att någon skulle komma på oss...

När jag var 14 år blev jag ihop med min första kille som var 7 år äldre än mig. Han rökte ibland så jag gjorde det också.

I skolan började det gå rykten om att några killar i min klass stod nere i tunneln och rökte så jag och en kompis gick ner och jag fick en cig och tog ett halsbloss, utan att hosta... Killarna blev mäkta imponerade!!!

Sen har det fortsatt. De första åren rökte jag långt ifrån varje dag men i skolan och när vi festade. När jag var 18 år och hade min första lägenhet så rökte jag varje dag - jag var fast...

Nyårsafton 1996 så lovade jag och Samuel att vi skulle sluta röka. Det gick bra tills skolan började. Då köpte jag ett litet paket och gömde i skorna så han inte skulle hitta de. Det visade sig att han hade gjort ungefär likadant...
Klockan 9.00 den 27 oktober 1997 så tog jag min sista cig. Jag var jättesjuk, förkyld och hade planerat att det skulle bli mitt sista paket. Hade köpt tuggummi istället.

Det gick jättebra! På paketet stod det att man skulle tugga mellan 10-12 om dagen men jag nöjde mig med 4 st och när det paketet var slut så behövde jag inte köpa fler.

Det var underbart!!! Huvudvärken hade i princip helt försvunnit och jag kom inte ens ihåg hur det var att vara rökare... Hade jag 20 kr på banken tio dagar innan lönen kom så gjorde det ingenting, jag behövde de ju inte...

I 2½ år klarade jag det. Sen feströkte jag, det hade jag inte gjort innan. På morgonen fanns det några cigaretter kvar i paketet så jag rökte upp de och sen var det kört. Stod på balkongen till vårt sovrum och smygrökte och släppte ner fimparna i stuprännan. Den gick ner under marken så det var ju tur att mitt smygande inte höll sig särskilt länge....

När jag blev gravid första gången så slutade jag tvärt utan problem men när jag fick missfall så började jag igen...

När jag blev gravid med Ebba så tänkte jag hela tiden att jag skulle sluta innan första ultraljudet men det kom och det gick och jag hade fortfarande inte slutat... Min sista cigg tog jag på väg in till BB när jag skulle bli inlagd.

Det var inte särskilt jobbigt då och Ebba föddes och jag funderade inte ens på det. Men när hon var 4 månader gammal så fick jag en cigg av en kompis och sen var det kört igen. Rökte inte jättemycket men tillräckligt för att Ebba började kräkas stora kaskader när hon hade ätit. Jag ville inte erkänna att det var mitt fel utan skyllde på allt annat än just rökningen...

När jag blev gravid med Andrea så höll jag bara upp periodsvis... Tuggade tuggummi emellanåt men slutade aldrig röka helt förrän hon var född.

Två veckor efter att hon fötts så slutade Jörgen röka. Jag hade tjatat så för att det skulle bli lättare för mig. Det är inte särskilt jobbigt för mig psykiskt när jag slutar röka. Jag är inte på dåligt humör eller så utan har bara dålig självdisciplin. Jörgen däremot mådde fruktansvärt dåligt. Han hade svårt att sova på natten, hans kropp värkte och hans humör var under all kritik. Men han klarade det!! Jätteduktig!

Några månader efter att Andrea föddes så rökte jag när jag träffade någon som hade cigg. Det kunde gå en vecka emellan men kom mamma tex så kunde jag inte låta bli. Köpte aldrig några själv men ändå. Jörgen visste ingenting...

Flyttade till Värnamo och hade en granne som rökte. Jag var inte så sugen när jag inte såg men så fort jag träffade henne blev jag det. Brutalt!!! Det är ju absolut inte hennes fel, utan min brist på självkontroll.

Så var vi uppe i Sthlm på semestern och hon var med. Vi stod på balkongen och rökte och Jörgen såg det. Han blev arg såklart. Han hade ju slutat röka för min skull och så stod jag där och rökte. Så han började och jag började på heltid och sen har det fortsatt....

Men nu har jag köpt tuggummi igen... Jag har sagt till Jörgen att han inte får köpa cigg för han klarar sig med att bara snusa och jag går ut med det på webben... Ni får peppa mig hur mycket ni vill och det är oxå fritt fram att skrika på mig om jag misslyckas.

Jag vill inte röka men jag vill inte heller sluta röka.... Det är det där med att sluta som gör ont i mig....